It's a literary thing

It's a literary thing heter numera Bokodyssé och har bytt adress

2012-02-24T10:43:00.002+01:00

Ja, jag bestämde mig att byta bloggnamn till sista. Numera heter jag Bokodyssé och ni hittar mig här. Den här bloggen kommer inte att försvinna eller så och jag kommer att lägga in de bokrecensionser som saknas för böckerna som jag har läst under 2011, men huvudsakligen så kommer allt bloggande att ske i nya bloggen hädanefter.

Ny mejladress: bokodysse@hotmail.com

Ses där!

Flytt av blogg och annat spännande

2012-02-12T12:27:00.000+01:00

Jag är lite frånvarande just nu, men det beror på att jag ligger i valet och kvalet över huruvida jag bör byta namn på bloggen eller ej. Med namnbyte tillkommer då även ny bloggadress och jag håller på att experimentera lite. Det hela känns som ett stort projekt, men jag känner att jag vill ha ett bloggnamn som folk (inklusive jag själv) inte vrickar tungan över varje gång det ska uttalas och som bara är ett ord hellre än en halv mening på engelska.

Jag har ett gäng recensioner som ska skrivas, en Oscarsgala att exalteras över, bokträffar att njuta av..ja, det finns en hel del inlägg som jag väntar med ett tag tills jag har bestämt mig.

Rumänien i fokus under Bokmässan 2013

2012-02-08T12:12:00.000+01:00

Rumänien står i fokus inför Bokmässan 2013. Underbart! Det ser jag fram emot.

Läs mer här.

Nu kan ni förhandsbeställa från årets bokrea

2012-02-07T20:26:00.000+01:00

Nu är bokrean igång och det går bra att förhandsbeställa från både Adlibris och Bokus.

Happy birthday, mr Dickens!

2012-02-07T18:27:00.000+01:00

Om ni har varit in på Google idag så har ni säkert inte missat att Charles Dickens firar 200 år just precis idag. I vanlig ordning är jag överförtjust i de specialgjorda loggorna.

Boken som gör att man vill avboka natten

2012-02-05T12:21:00.000+01:00

Ni vet den där boken som man bara inte kan lägga ifrån sig? Den man vill läsa från pärm till pärm på en gång? Den som gör att man vill ställa in natten och tillhörande trötthet? Jag började läsa den igår kl 23. Den heter Världskrig Z och är skriven av Max Brooks om ni undrar.

Bolaño på vänt

2012-02-03T23:47:00.000+01:00

Just nu läser jag Roberto Bolaños 2666 och jag har avklarat tre av fem delar. Problemet är bara att jag har lånat den i pocketupplaga av en vän och jag avskyr att läsa så tjocka böcker i pocket. Det är väldigt otympligt. Eftersom jag har planer på att införskaffa boken i inbundet format så lägger jag härmed läsning av den på vänt en smula tills jag har en version som inte kräver så mycket av mina armmuskler utan bara kan vila fint mot mina ben när jag ligger uppkrupen i soffan.

Skynda, fynda

2012-02-03T23:38:00.001+01:00

Akademibokhandeln Sigma här i Västerås har, som jag tidigare nämnt, öppnat upp en relativt stor reabutik. Med relativt stor så menar jag alltså att man har hyrt Team Sportias gamla lokaler på samma våning som bokhandeln. Livsfarligt! Jag var där idag och kollade lite snabbt och gick därifrån med dessa två gobitar för 10 kr styck.

Finns det stödgrupper för hundöronsvikare och bokryggsvikare?

2012-02-01T20:35:00.000+01:00

Jag har tidigare läst Theodor Kallifatides Vänner och älskare utan att bli överdrivet imponerad och min vän som rekommenderade den har varit en aning missnöjd med mig sedan dess. Jag har dock lovat att inte döma så hårt och sagt att jag ska ge honom fler chanser så nu har hon bestämt att jag ska läsa Kärleken och överlämnat den till mig. VAR FÖRSIKTIG MED DEN!!!, beordrade hon vid överlämnandet. Ja, men hallå. Här har ni tjejen som får lätt hjärtstillestånd när någon viker hundöron i böcker eller viker ryggarna på pocketböcker så att det blir fula ränder. Inte okej. Min vän som jag var i Mexiko med vek hundöron. Det var traumatiskt att se. Jag saknade en stödgrupp just precis då. När hon ville låna mina böcker som jag hade med mig var jag tvungen att säga att hon INTE fick vika hundöron. Varför då?, sa hon. Då dör min själ en smula, sa jag och blicken jag fick var troligtvis ett tecken på att jag blev idiotförklarad en smula i hemlighet i samma stund som jag sa så. Jag tordes inte öppna truten igen och säga att hon inte fick vika ryggarna heller.

Hisham Matar - Internationell författarscen idag

2012-01-31T16:50:00.001+01:00

Copyright/fotograf: Diane Matar

Idag är den libyske författaren Hisham Matar på besök i Kulturhuset i Stockholm. Har nyligen läst hans bok Analys av ett försvinnande och tyckte väldigt mycket om den så jag hade gärna varit på plats för att lyssna på honom idag.

Men jag jobbar väl nattskiftet på jobbet idag så jag får vackert gilla läget och hoppas att jag får en ny chans en annan dag.

Uppdaterad läsutmaning

2012-01-27T21:09:00.002+01:00

Nu har jag gjort en lista av i princip alla mina olästa böcker. Kolla fliken Läsutmaning 2012.

Årets läsutmaning för It's a literary thing

2012-01-27T10:57:00.000+01:00

Jag stod och sorterade i min bokhylla igår och insåg att jag snart har fler olästa böcker där än vad jag har lästa. Det är naturligtvis okej att ha en del att välja mellan i sin olästa sektion, men den ska inte vara störst. Så alltså. Det är dags att ta tag i det som nu kommer att vara årets läsutmaning; jag ska avverka en stor del av mina olästa under 2012.

Jag ska sätta mig ner och skriva upp författare och titel på alla böcker och sedan skriva in dessa under fliken Läsutmaning 2012 och ser ni någon titel som ni gillar så säg gärna varför jag bör läsa just den boken så att jag blir riktigt peppad.

Annars? Ja, hemkommen från Mexiko. Hade gärna stannat en månad till. Rekommenderar Tulum för alla som gillar strand, bad och lugn. Det är ett riktigt paradis. Har störts av jetlag sedan jag kom hem, men jag tror jag börjar vända tiden relativt rätt nu även om jag fortfarande är väldigt trött. Jag blev dessutom sjuk i Mexiko så hostan hänger kvar. Ska ägna helgen åt att bara läsa och vila och kanske eventuellt släpa mig iväg på en bio.

Jag, en hängmatta, en tom strand, Karibiskt hav och en soluppgång. Oslagbart.

Lasrapport fran Mexiko

2012-01-13T19:12:00.000+01:00

Jag ar sjuk. Darmed har jag fatt tid att lasa. Mest for att jag inte har haft ork till nagot annat. Har avverkat foljande:

- En dag av David Nicholls

- Avig Maria av Mia Skaringer

- Falling man av Don DeLillo

Nu laser jag Utrensning av Sofi Oksanen. Har last halva an sa lange och laser troligtvis ut den idag eller imorgon vad det verkar. Blir nog en slapp dag vid poolen idag med sa da far jag en massa lasning gjord. Molnen hopar sig dessutom sa till kvallen blir det nog regn och sakert lite aska. Igar satt vi pa en strandrestaurang och sag hur det blixtrade langt ute till havs. Sa haftigt!

Ett litet hej fran Mexiko

2012-01-10T01:36:00.002+01:00

Tankte att jag skulle ta och skicka ett litet hej fran Mexiko. Vi lider inte alls har. Det ar stekhett, vi bor pa stranden i underbara Tulum och Karibiska havet ar det forsta jag ser nar jag gar utanfor dorren. Det ar enormt rustikt, men det gor inte ett dugg for det ar precis som det ska vara kanner jag. Sent igar kvall spenderade jag en hel del tid i en hangmatta pa stranden och imorse tittade jag pa soluppgangen fran samma hangmatta. Om jag nagonsin tanker gifta mig sa ska jag sla ett slag for att gora det har. Det ar helt galet vackert. Alla man moter ler. Jag skulle ocksa konstant le om jag bodde har.

En vecka kvar i detta gastvanliga land, det bar av mot Cozumel imorgon och senare vidare mot Isla Mujeres.

I lasvag har jag inte avklarat sarskilt mycket faktiskt. Pa resan hit laste jag mer an halva av David Nicholls En dag sa den kommer jag absolut att avklara innan jag ar hemma igen i alla fall.

Pa aterseende!!

Två veckor senare....

2012-01-02T20:56:00.001+01:00

Jag hade för avsikt att schemalägga ett gäng inlägg så att det är någon aktivitet på bloggen under de nästkommande två veckorna, men jag har haft så mycket att göra inför resan så jag har tyvärr inte hunnit. Det gör mig ledsen. Hoppas att ni inte glömmer bort mig i alla fall.

Imorgon åker jag äntligen iväg till Mexiko!!

Lite mer om läsåret 2011

2012-01-01T11:36:00.000+01:00

Jag har gått igenom alla författare som jag har läst i år och hör och häpna, men när det gäller manliga och kvinnliga så är det faktiskt 50/50. Jag har visserligen läst flera böcker av både Paul Auster och Amos Oz så räknar jag utifrån antalet lästa böcker i förhållande till kön på författare så vinner männen. Vilket var vad jag förväntade mig.

När det gäller den geografiska aspekten så är författarna utspridda på följande vis:

Sverige - 8 författare
Storbritannien - 7 författare
USA - 6 författare
Italien - 2 författare
Kanada - 2 författare
Spanien - 1 författare
Frankrike - 1 författare
Israel - 1 författare
Tyskland - 1 författare
Peru - 1 författare
Libyen - 1 författare
Chile - 1 författare
Österrike - 1 författare
Turkiet - 1 författare
Rumänien - 1 författare
Danmark - 1 författare

Att Sverige ligger i topp förvånar mig. Jag brukar inte läsa särskilt mycket svenskt, men jag lovade mig själv inför 2011 att lära känna svensk litteratur mer och det har jag gjort. Att Storbritannien och USA ligger på andra och tredje plats är däremot inte ett dugg förvånande. Under 2012 så vill jag verkligen lägga mer krut på Asien, Afrika, Mellan - och Sydamerika och södra Europa. Australien då? Jag har helt glömt Australien. Mer Australien till mig. Ja, det låter ju ganska brett ändå, men det är främst författare från delar av världen som inte får så mycket hallå i Sverige som jag vill fokusera på. Jag har till exempel aldrig läst något av en författare från Julön i Indiska oceanen. Det skulle vara spännande.

Nej, ut i världen mer under 2012. Det är mitt mål.

Det här är de enda bröst jag erbjuder

2012-01-01T09:55:00.001+01:00

Alla ni som googlar på nakna bröst och nakna kändisar som Tyra Banks och Jordan; jag är ledsen att göra er besvikna, men anledningen till att ni hittar hit på grund av era sökningar är denna.

Om det var vad ni sökte så välkommen. Köp boken och hjälp till i kampen mot bröstcancer. Om det inte var vad ni sökte så välkommen ändå och köp boken ni med och hjälp till i kampen mot bröstcancer så har ni fler att googla efter sen.

Nu på årets sista dag vill jag..

2011-12-31T14:23:00.000+01:00

...önska er ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!!!!!!!!!!

Läsåret 2011

2011-12-30T21:28:00.003+01:00

Jag har läst 44 böcker i år. Inget rekord, men å andra sidan har jag inte haft någon som helst ambition att slå ett sådant heller.

Årets JA: Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren

Min vän och jag diskuterade böcker och hon tyckte att jag skulle läsa den här och lånade ut sin kopia till mig. Den visade sig vara helt fantastisk och jag kunde inte sluta prata om den så min vän hittade en inbunden kopia till mig på Myrorna, gav mig den i present och lyckan var total.

Årets NEJ: Stockholm rosé av Sophia Wolf Lösnitz

Nej. Bara nej.

Årets skratt: 50 sätt att träffa den rätte av Lucy-Anne Holmes

Skrattade mig igenom hela boken.

Årets tårdrypare: Tusen strålande solar av Khaled Hosseini

Jag kan inte ens prata om boken utan att få en klump i halsen. Den berörde mig något så fruktansvärt mycket. Jag grät i princip genom hela andra halvan av boken. Ni kan ju föreställa er hur jobbigt det var att läsa när jag knappt såg något.

Årets äventyr: Berättelsen om Pi av Yann Martel

Ett fantastiskt äventyr med många nivåer.

Årets segaste: Vit jazz av James Ellroy
400 sidor har aldrig känts såååå långt.

Årets älskling: Paul Auster

Han är författaren som jag har läst mest av i år, sju böcker har det blivit. Har helt förälskat mig i honom som författare. Jag blir liksom aldrig besviken.

Årets besvikelse: Theodor Kallifatides
(förlåt, Anna) Jag hade höga förväntningar, men det blev platt fall. Har dock bara läst en bok än så länge så jag tänker inte döma för hårt. Självklart tänker jag ge honom en andra chans.

Topp-3 för 2011:
Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
En helvetes vinter av Daniel Woodrell

Botten-3 för 2011:
Stockholm rosé av Sophia Wolf Lösnitz
Ge mig en dag till av Mitch Albom
Under morgonens bila av Elfriede Jelinek

Inför 2012 har jag naturligtvis lagt fram ett par nyårslöften som jag kan bryta också.

Jag ska ägna mer tid åt att läsa böcker som nu står i min hylla med olästa böcker. Den hånar mig mer och mer för varje dag som går och snart står jag inte ut längre.

Jag tänker dessutom läsa mer på engelska och kanske till och med prova på något enkelt på franska. Den franska som jag har kvar sedan högstadiet och gymnasiet vill jag underhålla och framförallt utveckla.

Fler nyårslöften lär dyka upp känner jag.

Olika prioriteringar

2011-12-29T22:04:00.002+01:00

Min syster och hennes vän var över en snabbis idag och jag visade vår stora bokhög som vi ska ha med oss till Mexiko. Kommentaren jag fick som svar var underbart ljuvlig och så härligt spontan:

Va? Ska du ha med dig böcker?? Ska du inte på semester???

Dubbelt så kul

2011-12-29T16:28:00.002+01:00

På jobbet arbetar jag med två skärmar och när man har rast så kan man istället välja att vara en väldigt multieffektiv bloggare. Att skriva ett inlägg och behöva kolla upp saker i bloggen som man har skrivit tidigare brukar kunna leda till en hel del klickande mellan olika internetfönster, men nu undviker jag det.

Blogglyx!

En manisk och fönsterfluktande herre går mig på nerverna

2011-12-28T20:38:00.002+01:00

Jag läser som bekant James Ellroy just nu och även om hans Vit jazz nästintill dansar runt på mina nerver så har hans speciella sätt att skriva fått mig att vilja veta mer om personen bakom pennan. Att boken beskriver Ellroy som en författare som efter ett liv av drogmissbruk, brott och destruktiva perversioner (som fönsterfluktande) började skriva - maniskt - väcker ju en del vidare funderingar, men jag skulle nog vilja påstå att det förklarar en hel del kring hans sätt att skriva. Intressant må jag säga. Det kommer definitivt ett författarporträtt på honom under 2012.

Nu är jag färdigpackad

2011-12-27T21:29:00.001+01:00

Okej, inte riktigt kanske, men jag har åtminstone bestämt mig för vilka böcker som vi ska ha med oss på resan till Mexiko. Ja, jag säger vi, för jag har nämligen blivit utnämnd till första bokväljare för både mig och min resevän. Tydligen. Köp fyra pocket till mig, långa ska de vara. Minst 400 sidor typ. Du rekommenderade så bra sist. Som att släppa loss ett barn i en leksakaffär. Jag gick hem med Sofi Oksanens Utrensning, Knausgårds Min kamp, numero uno, Roberto Bolaños 2666 och Paul Austers Osynlig. Blir hon nöjd tro? Alla går inte över 400-gränsen, men i alla fall över 300 så det får duga ändå. Jag tänker mig att Bolaños nätta lilla skrift på 1050 sidor ska kompensera för detta.

Ja, jag vet. Jag köpte Knausgård. Trots hysterin. Men det är okej om jag köper den till någon annan (och i den här berättelsen tänker jag utlämna helt att jag köpte den andra delen i sviten till mig själv på samma gång eftersom jag redan fått nummer ett i julklapp...tänk så underbart det är med dåliga ursäkter...(!)...jag hade dessutom 20% rabatt så det var ju nästan en förolämpning mot allt litterärt att gå därifrån utan boken).

Till mig själv då? Ja, jag beslöt mig för att vara duktig och inte köpa nytt, men istället leta fram ett gäng pocket ur min ännu olästa samling som tycks växa mer än minska. Förstår inte varför... Som tidigare nämnt så ska Mia Skäringar och hennes Avig Maria få följa med. David Nicholls En dag ska också med, liksom Don DeLillos Falling Man. Jag lämnar Paul Auster hemma, men tar med hans fruga Siri Hustvedt och hennes Vad jag älskade. Sist, men inte minst så lockades jag av en film som gick i veckan på TV och därför fick även Isabel Allendes Andarnas hus haka på till andra sidan jordklotet.

Jag har beslutat mig för att skämma bort mig själv en smula inför resan. Idag färgade jag fransarna svarta så att jag kan gå runt och se sådär alldeles lagom avslappnat snygg ut i Mexiko trots avsaknaden av smink. Smink är överkurs på solresor. Dessutom har jag tonat håret lite så att även det är mörkare. Jag trivs bättre som mörk (-are). Med den nya hårfärgen kommer även min hudton att framhävas (jag läste en glossig tidning hos ögonfransfärgarstället och det ordet användes en del och ska tydligen vara lagom fräsigt att använda sig av i utseendebeskrivande sammahang) vilket blir snyggt när jag får en lagom jämn lattebränna (läs: 47e gradens brännskador eftersom jag, i det svenska klimatet, är så blek att jag näst intill är genomskinlig).

Utöver detta så har jag förstått att det är kärleken jag ska satsa allt på för spel suger jag verkligen i. Min mormor och morfar firade 50 år som gifta tidigare i vinter och fick då en kommande VIP-dag på Solvalla av oss i familjen. Att tippa på hästar är en stående tradidtion i min familj och har varit sedan dagen jag föddes. Igår gick denna VIP-dag av stapeln och jag tippade V75 och åt buffé och guldfärgad tårta och hejade friskt på tottohästarna, men kom hem minst lika orik som jag var på morgonen när jag åkte.

Nu är det dags att jag förflyttar mig till sängen för lite kvällsläsning. Innan jag åker så ska jag läsa ut James Ellroys Vit jazz, men den tycks bara blir längre och längre ju mer jag läser den. Jag har kommit halvvägs (!) och har kämpat med den i snart en halv evighet.

God jul önskar It's a literary thing!!

2011-12-23T23:02:00.004+01:00

Imorgon är det julafton, men jag har ju tjuvstartat lite. Forum har nu skickat en underbar manusjulklapp (tack tack!) till mig som jag har gottat mig med och jag och min vän hade julklappsbyte idag eftersom hon åker till Hawaii imorgon natt och vi kommer inte att ses förrän efter jag är hemma från Mexiko vilket blir om ungefär en månad. Hon känner mig väl och skämde bort mig med böcker naturligtvis. Del ett av Karl-Ove Knausgårds Min kamp är numera min. Ja, jag vet att jag har sagt att jag blir fröken tvärtemot när böcker blir hypade och jag underviker att läsa dem förrän allt har lagt sig och det står jag fast vid. Men. Om jag får boken av någon annan och inte köper den själv så kan jag åtminstone inte bli arg på mig själv för att jag föll för hysterin. Jag är ju ruskigt nyfiken. Utöver det fick jag även fyra pocket; Kärleken till Frank av Nancy Horan, Susanna Alakoskis Håpas du trifs bra i fengelset, Blå dahlia av Nora Roberts och Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger. Jag är mycket nöjd vill jag tillägga.

Jag har fått så otroligt lite läsning gjord på senaste tiden. Inte läst ut en enda bok i december. Jag har helt fastnat i James Ellroys Vit jazz och jag är rädd för att det inte är en alltför bra sak än så länge. Dessutom har jag inte haft någon inspiration till att blogga heller. Avskyr när det blir så för om det är något som ger mig tillfredsställelse så att det är försvinna långt in i bokens värld. Vardag och jobb har varit så påtagligt så jag har inte riktigt haft ro att försvinna bort i fantasin. Jag har en mängd böcker som jag bara längtar efter. När jag öppnar dörrarna till min bokhylla så blir jag näst intill lyrisk och jag vill läsa allt på en gång.

Med den stundande julen ska jag försöka lugna ner mig en smula och läsa. Dessutom försvinner jag ju som sagt iväg till andra sidan jordklotet om tio dagar så då ska jag också ta och läsa en del.

Men än så länge så är det ju som sagt jul och därför vill jag önskar er alla en alldeles fantastiskt GOD JUL!!!! Hoppas att ni får många hårda klappar.

The Hobbit - första trailern

2011-12-21T09:41:00.003+01:00

Aftonbladet bjuder på julgodis. Gillar man Sagan om ringen-trilogin så kommer man säkerligen att gilla The Hobbit. Det känns lite så. Peter Jackson kan onekligen konsten att skapa filmmagi och jag älskar att man har fått med samma skådisar som var med i de tre första filmerna. Bara ett år (!) kvar tills det är dags för premiär.

Svenska befolkningen, ni är så G-R-Y-M-M-A - 18 104 362 kr till världens flickor

2011-12-18T22:36:00.000+01:00

Helt galet, Sverige. Musikhjälpen avslutades idag och vi har hjälpts åt att samla in över 18 miljoner (!!!) kronor som nu ska användas för att fler flickor världen över ska få chansen att gå i skolan. Om inte det resultatet gör en ödmjuk så vet jag inte.

Inför nästa år så ska jag starta något projekt så att jag kan bidra lite mer aktivt än vad jag har gjort i år med enbart mitt låtönskande.

Kodjo, Jason och Gina och alla andra som spenderade tid i glasburen - så otroligt bra jobbat. Hatten av för er!!

Kolla in coolaste Gustav som har sparat pengar väääldigt länge så han kan skänka den slutliga summan på 237 kr till Musikhjälpen.

Till er som har producerat den här killen: gör fler barn, för världen behöver fler som Gustav!!!

En underbar julklapp

2011-12-17T23:01:00.005+01:00

Jag fick en fullkomligt underbar julklapp av Mia på I bokens värld idag. Vår nystartade tradition att äta adventstacos med våra två underbara barndomsvänner gick av stapeln idag och då passade hon på att skämma bort oss.

Kan man annat än älska en underbar mugg med citat av fröken Louisa May Alcott på? Så mycket glögg jag tänker dricka ur den! Muggen var dessutom fylld med en massa knäck som jag tänker njuta av.

En annan passion

2011-12-12T21:49:00.001+01:00

För stundande fotoprojekt så tänkte jag att jag skulle använda den här lilla sötnosen. Den finns dock inte i min ägo än, men om ni vill köpa julklapp till mig så.......... eller?

Jag älskar att fota. Det är terapi för mig. Släpp av mig någonstans med en kamera och jag kan vara ute hur länge som helst. Bilderna nedan är från två av mina resor. Inför Mexico ska jag skaffa ett minneskort som klarar av den mängd bilder jag kommer att ta under mina två veckor där. De jag har nu är räcker inte riktigt till.

Memorial to the Murdered Jews of Europe, Berlin, Tyskland, augusti 2011
Foto: Jeanette Wendin

Tusentals meter ovanför Pisa, Italien, augusti 2010
Foto: Jeanette Wendin

Narnia i rätt ordning

2011-12-12T19:52:00.001+01:00

Jag sitter och kollar julklappar på nätet och för nioåringen så blir det nog lite böcker, eftersom hon har börjat läsa en hel del. Än så länge har det varit mycket hästböcker, men nu tror jag nog att hon får hålla i sig för lite C.S. Lewis. Det är tid för det nu tycker jag och alla barn bör läsa sagan om Narnia.

Vad som alltid lyckas förvirra mig är ordningen i vilken böckerna ska läsas, men så här ser det alltså ut:

Min morbror trollkarlen
Häxan och lejonet
Hästen och hans pojke
Caspian, prins av Narnia
Kung Caspian och skeppet Gryningen
Silvertronen
Den sista striden

Anledningen till min förvirring är det faktum att böckerna inte kom ut i ovanstående ordning, utan faktiskt så här (inom parantes: årtal då böckerna kom ut och läsordningsnummer):

Häxan och lejonet (1950) (2)
Caspian, prins av Narnia (1951) (4)
Kung Caspian och skeppet Gryningen (1952) (5)
Silvertronen (1953) (6)
Hästen och hans pojke (1954) (3)
Min morbror trollkarlen (1955) (1)
Den sista striden (1956) (7)

Om ni inte orkar komma ihåg hur böckerna ska läsas så kan ni i annat fall köpa hela samlingen här, där alla berättelser är i den korrekta läsordningen.

Hoppas att ni får en mysig tredje advent

2011-12-11T10:42:00.000+01:00

Hur kan tiden ha gått så fort? Jag hänger inte alls med. Om 23 dagar flyger jag till Mexico ju. Ingen tid alls!! Det börjar bli dags för mig att på riktigt hårdläsa in guidebok om Yucatán-halvön så att jag är lite förberedd när jag väl är där. Det enda jag mest har i mitt huvud just nu är det faktum att jag ska stoppa fötterna i Karibiska havet inom en snar framtid så jag har inte läst på särskilt mycket om vårt resmål än.

Men. Karibiska havet är som sagt om 23 dagar. Idag är det tredje advent och idag ska jag och syster bege oss till bruksorten där vi ska bara lussebullar och pepparkakor hemma hos mamma. Med det önskar jag er alla en riktigt härlig tredje advent.

Äntligen, ÄNTLIGEN!!

2011-12-09T10:17:00.000+01:00

Nu är min lycka sådär fantastiskt gjord igen. Coldplay kommer och spelar på Stadion nästa år. 30 augusti är det dags. Som jag har längtat. Ända sedan Mylo Xyloto kom har jag väntat på konsertdatum och äntligen kom det. ÄNTLIGEN!!

Jag andas måste andas koncentrera andas mig

2011-12-07T20:05:00.000+01:00

Idag har varit en bra dag. Jag har fått mycket gjort inför Mexico-resan. Strosade runt på stan en smula och hittade en väldigt trevlig väska som kommer att fungera utmärkt som handbagage/utflyktsväska. Inte nog med att jag hittade den, jag slog till och köpte den också. Jag har dessutom hämtat ut mitt nya pass och i vanlig ordning ser jag ut som en förrymd fånge. Med fjongar i håret den här gången. Underbart. Sist men inte minst har jag fått min första Twinrix-spruta och ska ta den andra dagen innan jag åker så nu slipper jag få hepatit också. Jag är inte jätteförtjust i sprutor och ända sedan ett blodprov när jag var nio förstörde mig för all framtid så har jag alltid haft en tendens till att svimma när en nål dyker upp i närheten av mig med ambitionen att stickas. Även om jag har lyckats vänja mig en smula då jag tar en spruta bromsmedicin mot MS varje vecka nu för tiden så krävs det ändå att jag lägger koncentrationsnivån på max för att inte tuppa av. Det innebär att jag inte kan prata när jag har en nål instucken under huden. Sköterskan idag var väldigt bra och pratade lugnande under hela tiden som hon tryckte in vaccinet i min arm, men tydligen var min tysthet oroväckande. Säg nåt!! utbrister hon tillsist och mellan andetagen tvingar jag mig själv att få fram att jag *andas* måste *andas* koncentrera *andas* mig. Därmed lyckades jag få henne att fatta att jag inte var på väg att svimma. Nu är mina frågor följande: Kan jag förvänta mig biverkningar? Mordsmärta i armen? Jag minns hur jag mådde när jag fick vaccin mot grisjukan, det var inte alls upplyftande.

Just ja, jag har shoppat böcker också. Akademibokhandeln här i Sigma i Västerås har rea. Alla gamla bokrea-böcker från februari som inte gick åt är ute till försäljning igen i hopp om att få nya ägare. Jag adopterade Neil Gaimans Kyrkogårdsboken och sedan en bok om gotisk arkitektur och då främst katedraler, The Gothic Enterprise av Robert A. Scott.

Som sagt, idag har varit en bra dag.

Prosa & marmelad hos Forum

2011-12-06T20:54:00.000+01:00

I torsdags var jag på årets sista Prosa & marmelad som den här gången hölls på Forum bokförlag. Det har hunnit bli ett par träffar under 2011 och varje gång har vi befunnits oss i Bonnierförlagens vackra lokaler på Sveavägen där verksamheten har haft sitt fäste sedan 90 år tillbaka. Jag har insett att det är otorligt lätt att tappa bort sig där. Varje gång då jag tror att jag hittar eller vill säga att här har jag varit förut så visar det sig att jag har helt fel. Jobbar man där så är det säkerligen inte alls avancerat att ta sig runt i lokalerna, precis på samma sätt som att min gymnasieskola inte alls vara avancerad att ta sig runt i när man väl hade gått där ett litet tag även om det verkade himla krångligt när jag ännu bara var en oskyldig nia som gick i högstadieskolan bredvid.

I alla fall. Prosan vi diskuterade under kvällen var Hisham Matars Analys av ett försvinnande som ni kan läsa om här i slutet av januari. Marmeladen, i form av galant mingelmat, som vi inmundigade stod de underbara systrarna Lisa och Monica Eisenman för. När man önskar att mingelmat inte var mingelmat utan portioner för fullvuxna skogshuggare så vet man att det är väldigt gott. Tjejerna var där och berättade om sin nya bok Systrarna Eisenmans mingelmat som jag varmt kan rekommendera till alla som någonsin har haft någon form av intresse för den typen av mat. Bokens över 300 sidor bjuder på recept från hela världen på allt man kan tänka sig, råd och redskap, planeringstips för en lyckad tillställning och mycket mer. Lindeman's bjöd på rödvin som jag inte smakade eftersom jag inte kan dricka rödvin, men alla som drack verkade tycka om det.

Halvvägs in på kvällen dök Mia Skäringer upp och pratade en del om kommande projekt, men också om den hon är och har varit med Dyngkåt och hur helig som helst samt hennes senaste Avig Maria som utgångspunkt. Jag känner en enorm respekt för henne. Så många, inklusive jag själv, kan känna igen sig i hennes berättelser. Den styrka hon utstrålar gör mig stark i själen. Fenomenal människa, Mia, det är du!! För er som undrar så är för övrigt Solsidan 3 på väg och Mia har även ett par filmprojekt på G under 2012.

Som vanligt dök många bekanta ansikten upp under kvällen, men även många nya. Det är alltid lika kul och jag åkte återigen hem mycket nöjd och glad och fylld av inspiration! Alla fick även en välfylld goodie bag med sig hem, Lotta har fotat dess innehåll.

25 missade mässor, men ingen skräck

2011-12-06T18:35:00.002+01:00

Jag insåg att jag har väldigt lite koll på alla bokmässor som har varit innan den första jag var på, vilket var fjolårets när Afrika var i fokus. Under årets mässa när temat var tyskspråkig litteratur så funderade jag en hel del på vad jag skulle vilja att man fokuserade lite extra på under kommande bokfrosseridagar.

I år vet jag att jag drogs till många av de seminarier som handlade om skräck och fantasy. Ställ till med en mässa med temat fantastisk litteratur vetja. Lägg tyngdpunkten på en genre. Barn- och ungdomslitteratur har redan uppmärksammats och jag är ledsen för att jag missade det, det onekligen hade varit intressant.

Geografiskt sett så finns det flera områden som jag gärna ser som tema. Italien, USA, Mellanöstern, Ryssland, Asien. Ja, jag är nog öppen för det mesta faktiskt när allt kommer omkring. Jag är aldrig emot att vidga mina vyer och litteratur har så otroligt mycket att lära ut om världen.

Kanske fungerar det att sätta någon epok i fokus? Romantiken, ja tack. Att sätta förhållandet mellan film och bok som hedersgäst? Inte mig emot. Mer historisk litteratur skulle jag inte heller säga nej till. Bör debatten kring hög och låg litteratur få mer plats? Jag känner hur mitt blod kokar redan, en sådan bokmässa hade nog varit jobbig för mig eftersom den diskussionen kan konsten att driva mig till vansinne.

Utifrån det som har varit så hade jag väldigt gärna närvarat -92, -93, -95, -96 känner jag. Det verkar vara teman som skulle fallit mig fint i smaken och passat den jag är. Jag är dock väldigt glad att jag upplevde Afrikas fyra dagar i rampljuset i alla fall, det var en väldigt omvälvande upplevelse för mig.

Teman genom åren:

1985 Biblioteksmässa
1986 En Nordisk kulturmanifestation
1987 Norge
1988 Finland
1989 Danmark
1990 Island
1991 Norden, Tyskland, Barnboken 400 år, Bibeln 450 år, Deckare 150 år
1992 Gränslös Kultur
1993 FN: Ursprungsbefolkningarnas år
1994 Nordisk litteratur
1995 Yttrandefriheten, Tryckfrihet, Pressfrihet
1996 Mångkultur
1997 Nederländsk och flamländsk litteratur, Folkbildning
1998 Barn- och Ungdomslitteratur, Kulturarvet
1999 Tyskspråkig litteratur, Nya vägar för boken, Galenskap
2000 Nordisk litteratur, Läsrörelsen
2001 Nordisk litteratur, Norge, Arkitekturåret
2002 Finland, Journal02 (Kulturtidskrifter), Lär för livet
2003 Polen, Populärvetenskap
2004 Brittisk litteratur
2005 Litauen
2006 Yttrandefrihet
2007 Estland
2008 Lettland
2009 Spanien
2010 Afrika
2011 Tre länder, ett språk - Tyskland, Österrike, Schweiz
2012 Norden

Mer info hittar ni här.

Av någon anledning så fick jag helt plötsligt lust att tapetsera om hemma

2011-12-04T20:51:00.004+01:00

Gick runt på Rusta med en julduksshoppande mamma idag och råkade hamna bland tapetproverna. Helt plötsligt fick jag en enorm lust att tapetsera om hemma. Bilden är inte så jättebra, men ni fattar säkert vad jag menar.

Om exakt en månad flyger jag i tio timmar för att sedan landa i himlen

2011-12-03T16:53:00.001+01:00

Idag är det precis en månad kvar. En månad kvar tills jag nästan är framme i Mexico. Mayarivieran. Karibiska havet. Tänk så lite jag kommer att lida. Kan inte beskriva med ord hur mycket jag behöver den här resan! Min MS är alltid som värst under vinterhalvåret av någon anledning så lite sol kommer onekligen att göra mig gott på alla sätt och vis. Dessutom är det faktiskt min första riktiga solsemester någonsin, har bara varit i storstäder innan. Okej, jag har varit på Ibiza i en vecka en gång för tio år sedan, men jag var 21, det var en sista minuten och av någon anledning så var inte avslappning i fokus då. Konstigt. När jag kom hem var jag monstersjuk i tre veckor av alla exotiska influensor som jag samlade på mig. Nu ska jag och en kompis resa längs hela rivieran, besöka ett par öar och lite ruiner, men i fokus är vårt behov av att slappa och slöa och komma hem utrustade för att palla resten av vintern.

Jag sitter just nu och funderar på böcker att ta med mig på resan. Har ju Nicholls En dag i Excess så jag kanske ska ta med den då även om jag inte är ett dugg förtjust i formatet egentligen. En läsplatta har jag inte införskaffat så en sådan kommer jag inte att ha med mig. Min reseguide kommer ju såklart att följa med i alla fall. Tror kanske att Mia Skäringer får följa med också. Om jag kan hålla mig en hel månad från att läsa Avig Maria som ligger här och lockar mig vill säga. Ja, det är inte många dagars läsning vi pratar om här. Måste dock främst ha så jag pallar flygresorna känner jag. Dessa flygresor över Atlanten som jag har ägnat mig åt i mina dagar kan konsten att driva mig till vansinne. Jag har inget emot att flyga kortare resor på ett par timmar, men när vi snackar tio timmar i ett plan så börjar det klia i hela kroppen, jag blir fruktansvärt rastlös och får nästan en tvångsmässig lust att hoppa och springa runt och sträcka på benen. Det kan man inte göra ordentligt i ett trångt plan. Då känner jag mig klaustrofobisk istället. Försöker sova. Kan inte sova. Får ont i nacken. Alltid ont i nacken. Och behovet att hoppa och springa och sträcka ut benen gör sig påmint igen. Kan fortfarande inte ge mig hän till dessa begär. Och så håller jag på. Fick jag bara lite plats för benen så skulle det kännas bättre. Att sitta längst fram i coach brukar oftast ge mer plats, men där brukar också mammor med barn få sitta och jag kan lova att ett eventuellt skrikande barn inte kommer att hjälpa min klaustrofobi ett endaste dugg. Vi får väl se hur jag klarar mig. Priset av en sådan flygresa är ju oftast en härlig semester så det får lov att vara värt det helt enkelt. Av alla bilder jag har sett så verkar det ju vara himlen jag ska besöka och då kanske jag kan ta att spendera tio timmar i flygplan för att nå den destinationen.

MIX's julkalender

2011-11-30T22:07:00.000+01:00

Imorgon är det första december, men jag kommer inte att bidra med någon egen julkalender. Ack, så illa, tänker ni, men misströsta ej då MIX kommer till er undsättning. De gör om hela sin facebooksida inför december månad och kommer att julkalendra där för alla som gillar sidan. Många härliga författare kommer att bidra med nyskrivna texter, foton och illustrationer och bland annat självaste Neil Gaiman kommer att dyka upp och sprida julglädje. Missa inte!

Grattis, Mark Twain, på 176-årsdagen önskar Google

2011-11-30T21:36:00.002+01:00

Jag är himla förtjust i Googles specialgjorda små loggor. Idag är den designad för att hylla Mark Twain på hans 176:e födelsedag. Grattis grattis!!

Känns som att det är hög tid att slå Ullevi 1985 och låta mig vara med om det

2011-11-30T13:48:00.002+01:00

Sedan så länge jag kan minnas så har det talats om Bruce Springsteen & The E Street Band 1985 i min familj. Dessa legendariska konserter som har slagit alla publikrekord Ullevi någonsin sett. 64 312 människor. Jag var fem år och vackert avdumpad hos mina morföräldrar medan mina föräldrar och min moster njöt i havet av människor nere i Göteborg. Ullevi gungade, var nära bristningsgränsen. Jag har alltid varit fascinerad av alla berättelser, sett in i längtande ögon som har drömt sig tillbaka, önskat att jag någon gång i livet ska få uppleva samma drag som de upplevde.

Nu är det dags. 27 (och 28de, men då ska jag inte gå) juli 2012 kommer Bossen till ett ombyggt och större Ullevi som kan ta 75 000 personer och jag kommer att stå i publikhavet. Halvblind som jag är och säkerligen för kort som jag lär vara så kommer jag att se ytterst lite av scenen, men jag kommer att kunna ta del av stämningen. Njuta. Och berätta för nästa generation om Ullevi 2012.

(...men känn ingen press, Bossen!)

Halsfluss, dyngkåt och halvnakna vampyrer - ack, du syndiga fredag

2011-11-25T18:24:00.001+01:00

Halsfluss är inte ett dugg festligt. Speciellt inte när den har plågat mig sedan förra helgen. Idag fick jag äntligen antibiotika. Trist är det faktum att jag sällan får mycket läsning gjord när jag är så här sjuk. Jag brukar oftast vara alldeles för upptagen med att orka leva överhuvudtaget. Har dock lyckats ta mig igenom Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst. Underbara Mia. Hon är ju helt fantastiskt klockren. Men mer om det senare när jag skriver om boken i ett eget inlägg.

Annars då? Jag ska gå och se Breaking Dawn, del 1 idag. Har sett fram emot den så mycket och så länge nu att halsflussen vackert får ursäkta sig en smula. Dessutom bor jag ju på krypavstånd från SF, behöver nog bara offra en sisådär 3 minuter på alla fyra för att komma fram, så det ska jag nog palla. Ett par vänner i skyddsmaskar och lite biogodis som jag inte kan svälja samt Coca Cola som svider i halsen och så har jag en finfin kväll att se fram emot.

Ett sätt att bli ruinerad

2011-11-18T10:18:00.000+01:00

Ja, hos Calliope hittade jag en livsfarlig sida så om jag blir ruinerad nu så måste jag kanske skylla på henne en smula.

Besök The Literary Gift Company och bli ruinerad du med.

Knausgårdsyndromet och 99 andra höjdpunkter från bokåret 2011

2011-11-17T21:52:00.001+01:00

Jag fick hem ViLäser idag och på framsidan fanns en rubrik som fångade mitt intresse direkt och fick mig att skratta. Samma rubrik som är på det här inlägget. Anledningen till att jag skrattade är just ordet Knausgårdsyndrom. Vilken blogg eller tidning man än läser nu för tiden så hyllas Karl Oves kamp så syndromet har definitivt varit uppenbart runt om i bokiga Sverige. Själv har jag inte läst ens en av böckerna än. Som det alltid blir när böcker blir tokhypade. Jag backar tills hysterin har lagt sig. Knausgårdsyndromet har inte drabbat mig riktigt än, men jag vet att jag kommer att läsa böckerna innan nästa års bokmässa så jag blir väl säkert drabbad förr eller senare.

Annat roligt från bokåret 2011 enligt ViLäser? Ja, årets bloggare såklart. Calliope Books, Therese, grattis grattis. Så kul! Välformulerat, välfunnet och vasst om böcker och läsning.

Årets entreprenör? Grattis till Suzanne Fritz och Gunilla Ståhl som startade nätbokhandeln FritzStåhl för ett par år sedan.

Årets vansinne? Att en regeringsutredning anser att förläggaren och inte författaren ska stå ansvarig för innehållet i böcker. Wtf?!! Vad var det för stjärna som kom på den idén??

Mer kommentarer kring året 2011 dyker nog upp under resterande delen av året.

Godnatt på er.

Mörk jord av Belinda Bauer

2011-11-16T22:30:00.000+01:00

Mörk jord är Belinda Bauers debut och nog är det en lyckad sådan alltid. När 11-årige Billy Peters försvann sa bevis att han förmodligen blev kidnappad, mördad och nedgräven på Exmoorheden av den ökände pedofilen och massmördaren Arnold Avery även fast man aldrig hittade hans kropp. Nu, 18 år senare, har Billys familj ännu inte fått ro och hans 12-åriga systerson Steven bär på en oskuldsfulla önskan att hela sin sönderfallande familj om det så måste innebära att han gräver upp hela heden för att slutligen hitta sin morbrors kvarlevor så att alla en gång för alla kan acceptera att han är död. Kanske ska mormor då sluta stå i fönstret och hoppas på sina sons återkomst och börja älska Steven lite mer istället? Kanske även ge honom Billys bevarade rum så han slipper dela med 5-åriga brorsan Davey? Och kanske ska mamma krama honom lite oftare och till och med behålla en karl i sitt liv som Steven kan se upp till och ha som fadersgestalt? Kanske kan Steven få leva lite som en pojke bör när han är tolv år gammal? Kanske, kanske blir livet lite enklare när han blir hjälte..? När Stevens grävande inte ger det resultat han hoppas på tar han ett desperat steg ut i det okända och kontaktar den fängslade mannen som förstörde hans familj.

När jag tänker efter så inser jag att kriminalromaner egentligen aldrig har fått särskilt mycket plats i mitt läsande och nu när jag spenderade en lördag med att sträckläsa den här boken så förstår jag inte riktigt varför det har blivit så heller. Bauers förmåga att dra in läsaren är uppenbar från första sidan och det som fascinerar mig mest är troligtvis hennes fantastiska kontraster mellan ett skuldbelagt barns naivitet och en vidrig pedofil och barnamördares oberäkneliga tankegångar. Det är avskalat och rått och gör mig illa till mods, men kan jag inte sluta läsa.

Utöver det så tycker jag att Bauer har lyckats porträttera den nakna verkligheten som inte alltför sällan existerar i de lägre sociala samhällsklasserna. Att som liten veta att man måste hushålla med sina kläder och saker för att de vuxna inte har råd med mer blir påtagligt bland orden och ångesten att veta att man kommer att få skäll när man inte har varit försiktig nog delar jag med Steven. Hos en familj som har tryckt på Paus-knappen smyger jag från rum till rum i en rökig dimma. Bakom buskar och husknutar där Steven gömmer sig från de elaka pojkarna i mörka luvtröjor håller jag hans hand. På heden där många pojkar sover sin sista vila vill jag ruska liv i Steven.

Jag läste Mörk jord direkt efter Umberto Ecos Begravningsplatsen i Prag, vilket fick Bauers berättelse att framstå som rena rama semestern. Nu i efterhand när jag har fått lite distans så skulle jag fortfarande inte kalla den här boken annat än lätt att läsa, men pedofili och massmord är knappast något som bör kallas semester. Eftersom Ecos verk krävde en hel del uppmärksamhet och engagemang så var jag förmodligen fortfarande väldigt uppe i varv efter den när jag satte mig ned med Steven och hans familj och det påverkade min läsning enormt mycket och därför blev den också lätt att ta sig igenom trots de allvarliga ämnen som tas upp.

Originaltitel: Blacklands

Ursprungsland: Storbritannien

Utgivningsår: 2010

Läst på: Svenska

Översättning: Ulla Danielsson

Antal sidor: 270 sidor

ISBN: 978-91-86629-51-9

Förlag: Modernista

Köp hos: Adlibris eller Bokus eller FritzStåhl

Att kostplanera

2011-11-14T16:46:00.000+01:00

Jag sitter just nu och gör en kostplan. Lätt uppgift. Inte. Jag är sämst i världen på att laga mat och det är nog främst för att jag tycker att matlagning är så tråkigt att tiden stannar så jag har aldrig gett det en chans. Den enda maträtt jag anser mig själv vara grym på att laga är lasagne. Och jag är grym på att koka den perfekta pastan. Ja, Italien är mitt absoluta favoritmatland. Mitt absoluta favoritland överhuvudtaget faktiskt.

Men en kostplan ja. Mitt mål är ju att äta nyttigare helt enkelt. Inte att gå ner i vikt eller något sådant. Jag har MS och därför vill jag ta hand om min kropp så att jag förhoppningsvis blir lite piggare och så att den håller tills de joxar ihop ett botemedel och då behöver jag nog ta och bli en smula mer medveten om mina intag. Visserligen är det inte så att jag är extremt onyttig idag, men jag har blivit väldigt duktig på att köpa hem mat hellre än att laga själv. Det är inte alltid en bra sak att bo ett stenkast från de flesta restauranger och matställen i stan, för när MS-tröttheten tar över så är det väldigt enkelt att få mat på det smidigaste men kanske inte det smartaste sättet. När jag väl lagar själv så får pastakastrullen jobba alldeles hårt.

Hur kroppen fungerar och hur det man äter påverkar ens inre och yttre är för mig det viktigaste och eftersom jag naturligtvis har haft ambitionen att bli ruskigt nyttigt ett tag nu så har jag samlat på mig lite lektyr i ämnet. Just nu plöjer jag igenom Helena Nybloms Supermat som jag anser är väldigt informativ och vettig och som den frukt- och grönsaksfantast som jag är så får jag många bra idéer från den som jag tar med i min plan. Även Ulrika Davidssons Detox har gett mig en del bra. Utöver det har jag en mindre armé böcker med recept på sallader och juicer och smoothies och annat skoj. Vi får väl se vad det blir av det hela till slut.

3 december öppnar även mitt närmaste gym igen efter en alldeles för lång ombyggnation och då ska jag ta tag i träningen också. Min sjukgymnastvän har även coachat mig lite i hur jag kan träna hemma och det är jag djupt tacksam för.

Supertanten av Elin Ek

2011-11-10T18:08:00.002+01:00

I september var jag på första bokbloggsträffen kallad Snittar & realiteter hos Bonnier Fakta och då var Elin Eks Supertanten på tapeten. Elin själv var där och pratade om tanter och bjöd på godsaker gjorda på recept från boken. Tantrecept självklart. En alldeles förträffligt härlig kväll bortsett från det faktum att jag hade glömt min nässpray hemma och hade svårt att andas under den sista halvtimmen. Så till den punkt att jag ett tag var övertygad om att jag skulle svimma av på grund av syrebrist till hjärnan. Att andas genom näsan ger helt enkelt inte samma tillfredsställelse som andning genom näsan ger.

I alla fall. För mig har tant aldrig varit ett negativt ord och det har det inte varit för Elin heller. Lika mycket som hon lät sin karaktär "Ta ingen skit"-Grynet stå upp för tonåringarna står Elin nu upp för tanten. Hela boken är en enda lång hyllning till precis det som jag anser att en tant är och tant är ingen ålder för mig, utan att sätt att vara. Ungefär som fjortis. Du behöver inte vara fjorton för att bete dig som en fjortis. Men vad definierar tanten då? Civilkurage kanske? Hur lekar man tantlekar, både som barn och som vuxen? Hur plockar man bär på allra bästa tantvis? Och när du kommer hem med bären, hur tillagar du de mest tantiga safterna, krämerna och kompotterna? Hur uttrycker sig tanten? Vad gillar hon för kakor och karameller? Vad är tantens bästa huskur? Vad bjuds man på för husmanskost hos tanten? Och hur syr man egentligen en tant? Många frågor blir det, men lyckligtvis så svarar Elin på alla och fler därtill i sin bok. Varvat med exempel på kända tanter genom tiderna, tantquiz (hur tantig är du egentligen?) och den illustrerade serien Supertanten.

Elin har skapat den här boken med kärlek, det är tydligt i varje mening och det var så tydligt när jag hörde henne prata om boken. Boken gör mig nostalgisk och jag minns min barndoms tantupplevelser med stolthet. Det är en bok om en grupp starka och tuffa kvinnor som har mycket att lära ut, men som tyvärr inte alls får den plats och respekt i samhället som de förtjänar. I alla fall inte i Sverige. Väldigt synd. Länge leve tanten! Kan knappt vänta tills jag bli en fullfjädrad sådan. Än så länge bär jag bara på små tendenser vad det verkar.

Originaltitel: Supertanten

Ursprungsland: Sverige

Utgivningsår: 2011
Läst på: Svenska
Översättning: -

Antal sidor: 135 sidor

ISBN: 978-91-7424-150-1

Förlag: Bonnier Fakta

Köp hos: Adlibris eller Bokus eller FritzStåhl

Var med och hjälp Ugandas kvinnor

2011-11-10T14:45:00.002+01:00

Det här inlägget skriver jag inte för mig själv utan för Elina Bratt Lejring, men främst för Angela i klippet nedan och andra kvinnor i samma situation borta i Uganda. Elina och jag gick på Katrinebergs folkhögskola samtidigt för x antal år sedan och jag vet att hon är rätt kvinna att ge Ugandas kvinnor uppmärksamhet i kampen för jämställdhet tillsammans med Kooperation utan gränser. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

För att kolla på Elinas ansökningsvideo och för att rösta så klicka här. Scrolla längst ner på sidan, klicka in er på alla ansökningar och sök fram Elina Bratt Lejring.

Tack till alla er som väljer att rösta.

Liebster Blog Award

2011-11-09T21:17:00.002+01:00

Maria på Minaboktips.se gladde mig hiskeligt mycket med en Liebster Blog Award när jag sliten och trött kom hem från Jönköping. Det är alltid kul med uppskattning och eftersom jag kände mig som en mycket dålig bloggare efter att ha försummat bloggen så mycket under den senaste tiden så kändes det extra kul. Tack så jättemycket, Maria!!

1. Tacka den som gav awarden till dig och länka till bloggen.

Tack igen, Maria. Besök henne på Minaboktips.se.

2. Välj ut 5 stycken som du vill ge awarden till. Låt personerna få veta att de har fått awarden genom att skriva en kommentar på deras bloggar.

Det finns så många att välja bland och så många jag vill skicka till, men justnu väljer jag att skicka lite kärlek till följande bloggar: I bokens värld, Feuerzeug, Böcker böcker böcker, Bokmania och Calliope Books. Som ett tack för att ni är goa personer som dessutom bjuder på kul läsning.

3. Kopiera och klistra in awarden på din blogg.

4. Lita på att dina utvalda sprider kärleken vidare till andra bloggare.

5. Sist men inte minst: Ha roligt och stötta varandra!
Med det sagt så skickar jag ut kärlek till alla mina läsare, bloggare eller ej. Ni är guld värda och ni gör mig glad varje dag.

Hur man förvandlar en bokbloggare från sliten zombie till happy camper

2011-11-09T20:18:00.000+01:00

Jag har haft en liten bloggpaus vad det verkar. Har varit en hel del annat som har tagit min tid och energi så jag har inte haft mycket till övers för varken bloggande eller läsande tyvärr. Hela förra veckan befann jag mig i Jönköping för att utbilda en avdelning som ska ta över ett av de uppdrag som jag har jobbat med under de senaste fyra åren och uppgiften gav tyvärr inte mycket tid till annat än just jobb. Allt läsande som jag hade planerat in blev inte av alls.

Trött och sliten låste jag äntligen upp dörren till min egen lägenhet under den sena fredagseftermiddagen och på mattan låg Max Brooks Världskrig Z och väntade. Hurra hurra, så gör man mig jättejättegla'. Så många bloggare har pratat om den så jag har blivit väldigt nyfiken. Som återhämtning den här veckan har jag dessutom nördat serien The Walking Dead och tydligen finns det inget som lugnar sinnet och laddar batterierna så väl som ett gäng köttätande zombies. Serien är för övrigt baserad på serietidningen med samma namn som Image Comics har gett ut sedan 2003 och som i sin tur är baserad på George A. Romeros Night of the living dead-filmer som jag är omåttligt förtjust i.

Utöver zombiefrossandet så har bloggen fyllt ett år och eftersom jag uppenbarligen har noll koll på datum så var jag extra bokbloggssentimental i lördags då jag trodde att ettårsdagen var istället för i torsdags då bloggen egentligen fyllde år. Min vän och sjävutnämnde number 1-fan rättade mig och passade på att köpa en fin present till mig. En blå och fin läsdagbok. Tack för den!

För att fira bloggens ettårsdag så var ju planen att jag skulle köpa en bok eller så. Jag köpte fyra. Inte mitt fel. Jag kom med två inbundna böcker och hade inte tänkt köpa mer, men då sa kvinnan i kassan att för varje inbunden bok man köper så får man en pocket för halva priset. Alltså hade jag två pocket till priset för en att inhandla om jag så önskade. Jag önskade. Så, summa summarum. Med mig hem i kassen hade jag äkta paret Auster/Hustvedts alster Sunset Park respektive Vad jag älskade, Bergmark Elfgren och Strandbergs Cirkeln (ja, nu ska jag äntligen läsa den) och en läsbar version av Nicholls En dag. Inte helt otippat är det faktum att jag som bokbloggare även delar min vardag med en katt och hon verkade gilla min bokköp då hon snabbt och bestämt byggde bo i bokkassen så fort jag kom hem med den.

Sist men inte minst kom jag hem och fann att min blogg har blivit tilldelad en Liebster Blog Award och det blev jag väldigt glad över och ska ägna det ett helt eget inlägg

Som jag skäms

2011-11-06T11:31:00.000+01:00

Jag har noll koll vad det verkar. Tänker skylla helt på att jag är på god väg att bli någorlunda senil och var fullt upptagen med jobb i veckan, men jag ljög igår. För min blogg fyllde i torsdag. 3 november. Tydligen.

Sådant fruktansvärt lurendrejeri jag sysslar med. Jag ber allra ödmjukast om förlåtelse, men tackar iaf för alla grattis som ni har varit så gulliga och skickat. Ni är grymma!

Grattis, lilla bloggen!!

2011-11-05T18:30:00.000+01:00

Idag fyller lilla bloggen ett helt år!! Jag har dock inte firat så stort riktigt än, bara klappat lite lätt på datorskärmen, men jag har tänkt shoppa mig en bok lite senare i veckan för att fira.

Så alltså.

Grattis till lilla bloggen!!

Med spa och mörker i Jönköping

2011-10-31T18:30:00.000+01:00

Ja, jag lider inte av lite hotellboende då och då, det är ett som är säkert. Är i Jönköping nu och har kollat in hotellets spa och relax och där lär jag definitivt hamna någon eller några gånger under min vecka här. Kanske till och med ska slå till med lite vattengympa. Fast å andra sidan, vill jag kunna gå under en vecka efter det så kanske jag ska ta det åtminstone lite lugnt. Men vattenzumba låter ju onekligen intressant.

Himlans tråkigt är ju dock det faktum att Jönköping är jädrans mörkt när jag är ledig. Väldigt svårt att fota och njuta av utsikten när det är kolmörkt. Satans vintertid!!

Absorbera, del sex

2011-10-29T23:57:00.000+02:00

Och bättre sent än aldrig, men om ni har missat del sex av Sandra Gustafssons följetong Absorbera så finns den i alla fall att läsa här.

En hyllning till fantasin

2011-10-29T23:47:00.000+02:00

Jag förstår ärligt talat inte hur jag någonsin ska kunna titta på Tim Burtons Big Fish utan att gråta floder. Den är så fantastiskt vacker!! En hyllning till fantasin!

Visste ni att Burton även är författare? Det visste inte jag, men nu vet jag. The Melancholy Death of Oyster Boy & Other Stories är en mörk och makaber diktsamling om missförstådda barn som söker tillhörighet i en elak värld. Vem kan egentligen göra en sådan diktsamling mer rättvis än just självaste herr Burton? Den går absolut upp på min Måste läsa-lista.

Vad gör man i Jönköping?

2011-10-24T12:15:00.000+02:00

Jag ska ner till Jönköping hela nästa vecka och jobba, men jag har aldrig någonsin varit där så jag har noll koll på staden. Vad ska man göra om man vill turista lite där? Tips, någon?

123 Schtunk ikväll = träningsvärk i magen imorgon

2011-10-24T10:00:00.000+02:00

Ibland när dagarna går fort är det lätt att glömma att man ska göra vissa saker en viss dag. Igår kväll kom jag på att jag ska på 123 Schtunks uppsättning av Shakespeares Kung Lear ikväll. I mitt huvud var det inte än på ett tag, men det är ju tur att jag blir påmind i tid i alla fall.

Improviserad clownteater. Va? kanske ni tänker. Gudarna ska veta att jag tänkte så innan jag såg en av deras föreställningar första gången, men jag gick dit och jag har nog aldrig skrattat så mycket som jag gjorde då. Kvällens föreställning blir min tredje, har tidigare sett dem göra Shakespeares Hamlet och Tjechovs Onkel Vanja.

Får ni möjligheten att gå och se en av Schtunks föreställnings så gör det. Så otroligt roligt!! Alltid träningsvärk i magen och ont i käkarna dagen efter på grund av allt skrattande.

Begravningsplatsen i Prag av Umberto Eco

2011-10-23T23:48:00.001+02:00

Inför Umberto Ecos besök i Stockholm den 12 oktober så började jag så smått att läsa hans senaste bok Begravningsplatsen i Prag och blev klar nu tidigare i veckan. Ingen lättsam läsning man ägnar sig åt under en söndagseftermiddag i alla fall, det är ett som är klart. Boken kräver engagemang och uppmärksamhet. Ett knytnäveslag i magen är vad Eco vill ge läsaren. Ja, knytnäveslag vet jag inte, men nog en mediumhård bitchslap i alla fall. Kritiker kallar boken en av Ecos bästa romaner i nivå med Rosens namn. Hade som mål att läsa även den inför Ecos besök, men jag lyckades aldrig vara så ambitiös så alla de 559 bibeltunna sidorna med extremt superminimal pyttetext ligger fortfarande olästa i min bokhylla. Den pocketboken får bli ett senare projekt känner jag.

I alla fall. Begravningsplatsen i Prag utspelar sig under slutet av 1800-talet och handlar om Simone Simonini, en till synes harmlös antikhandlare i Paris som inte riktigt vet vem han ärmed ett inte fullt så harmlöst andra liv där han agerar både spion och förfalskare. De tvivelaktiga uppdrag han ägnar sig åt får konsekvenser som inte bara förändrar många människors öden utan också påverkar historiens gång. Händelserna och större delen av karktärerna som får liv i boken är sådana som en gång varit verkliga. Simonini själv har dock aldrig levt, hans karaktär är ett ihopplock av olika handlingar som en gång utförts av flera olika verkliga personer.

I berättelsens fokus står hatet gentemot judarna som slutligen leder till Sions vises protokoll. Varje sida dryper av antisemitismens vidrigheter med en släng av konspiration, väl uttänkta lögner och hjärtlösa mord. Allt inbäddat i smutsig och grotesk 1800-talsmiljö. Eftersom jag besökte det judiska museet i Berlin för bara två månader sedan och blev berörd ända ner i den djupaste delen av mitt hjärta så känns den här handlingen så aktuell för mig. Den historia som är judarnas är dramatisk och fruktansvärd och att inte bli arg emellanåt när man läser Ecos ord känns oerhört svårt även om det är klart och tydligt att han driver med de som gjort hat till ett företag.

Boken är heller ingen semester att läsa som sagt. Berättarperspektiven skiftar, vi hoppar fram och tillbaka i tiden och mycket ska nå fram till läsaren under dessa 547 sidor. Den är en orgie i pålitlig opålitlighet som gör att jag själv undrar hur lurad jag egentligen är där jag går omkring i min lilla värld och tror mig veta både det ena och det andra. Själva ramberättelsen känns allt som oftast oviktig. Vad som känns viktigt är händelserna som tog plats för över hundra år sedan. Många gånger glömmer jag att det finns en berättare och en story som är påhittad mitt i alla verkligheter.

Men.

Gillar man historia och gärna blandar det med litteratur så övervinner man alla eventuella läshinder och man plöjer igenom boken som om det inte fanns någon morgondag. För den är bra. Intressant. Och viktig. Judarnas förflutna behöver uppmärksammas. Kunskap krävs för att undvika att upprepa de misstag som tidigare gjorts. I en perfekt värld är folkmorden utrotade. Och även om världen aldrig kommer att bli perfekt så skadar det ändå inte att försöka jobba mot det. Det må låta naivt, men vilka är vi om vi inte ens försöker?

Originaltitel: Il Cimitero di Praga

Ursprungsland: Italien

Utgivningsår: 2010
Läst på: Svenska
Översättning: Barbro Andersson

Antal sidor: 547 sidor
ISBN: 978-91-7337-324-1

Förlag: Brombergs förlag

Köp hos: Adlibris eller Bokus

Från en begravningsplats i Prag till mörk jord i Storbritannien

2011-10-22T22:40:00.000+02:00

Jag har haft ett galet bra läsflyt sedan i torsdags och det känns så bra. Eftersom jag inte har haft något annat runt mig som har stört mig så har jag hunnit läsa klart Umberto Ecos Begravningsplatsen i Prag, vilket inte direkt var den mest lättsamma läsningen jag varit med om. Jag har dessutom sträckläst Mörk jord av Belinda Bauer idag och den var definitivt inte fullt så tung som Ecos även om den ändå var väldigt allvarlig.

Under en period så har jag inte haft så mycket läslust vilket har stört mig en del, men jag hoppas att det ska ordna upp sig nu för jag har många böcker som jag vill försjunka i. Nu ska jag till exempel ge mig på James Ellroys Vit jazz.

Och vinnaren av Bookerpriset 2011 är....

2011-10-19T09:15:00.002+02:00

..The Sense of an Ending av Julian Barnes. Precis som jag hoppades. Nu ska jag bara ta och läsa den också.

En synopsis och en liten författarbiografi hittar ni här.

Grattis, mr Barnes!

Skräcknovelltävling för alla under 24

2011-10-18T19:41:00.001+02:00

Alla ni som sitter hemma och gillar att skriva skräck bör eventuellt stanna upp och läsa nu. Bonnier Carlsen och Ungdomar.se utlyser en tävling där skräcknoveller är temat. Den som vinner får en feedbacksession med författaren Magnus Nordin och förläggaren Lotta Bergqvist och sin novell publicerad på ovanstående hemsidor.

Nu råkar det vara så att jag är för gammal för att vara med och tävla, maxåldern är 24 år, men klarar ni ålderskraven så tycker jag absolut att ni ska vara med. Under årets Bokmässa var jag på ett seminarium där bland annat Magnus pratade skräck och övernaturligheter och med den passion som han känner för genren så kan jag inte tro annat än att det blir utomordentligt lärorikt med feedback från honom.

Kör så det ryker, alla skräckförfattare under 24! Deadline är 30 november. Mer detaljer kring tävlingen hittar ni här.

Anders Fager till vänster och Magnus Nordin till höger

Och så har vi nomineringarna till Augustpriset

2011-10-17T22:10:00.001+02:00

Det är prissäsong just nu och även nomineringarna till Augustpriset 2011 står klara. I de tre kategorierna är följande böcker och författare aktuella för att ta emot priset den 21 november i Stockholms konserthus.

Årets svenska fackbok:

Och i Wienerwald står träden kvar - Elisabeth Åsbrink

Spektrum - den svenska drömmen - Johan Svedjedal

Ni har klockorna - vi ha tiden. USA tio år efter... - Lennart Pehrson

Skymningssång i Kalahari - Lasse Berg

Trädets tid - Christel Kvant

Alla monster måste dö! Gruppresa till Nordkorea - Magnus Bärtås och Fredrik Ekman

Årets svenska skönlitterära bok:

En kubikmeter jord - Sören Bondeson

Korparna - Tomas Bannerhed

Lacrimosa - Eva-Marie Liffner

Flod - Caroline Fredriksson

Rekviem för John Cummings - Bengt Ohlsson

Välkommen till den här världen - Amanda Svensson

Årets svenska barn- och ungdomsbok:

I den tysta minuten mellan - Viveka Sjögren

Pojkarna - Jessica Schiefauer

Vita streck och Öjvind - Sara Lundberg
Konstiga djur - Lotta Olsson
Cirkeln - Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Petras prick - Maria Nilsson Thore

Förra årets pristagare har definitivt varit på tapeten det senaste året; Sigrid Combüchen med sin Spill, Yvonne Hirdman och hennes Den röda grevinnan och Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld, och om Cirkeln vinner i år så lär jag inte dö av chock. Den har ju trots allt varit en av de mest omtalade ungdomsböckerna sedan den kom ut.

Bookerpriset 2011

2011-10-17T17:12:00.000+02:00

Imorgon är det dags att få veta vem som vinner årets Bookerpris. Alla nominerade kan ni läsa om här. Jag har inte läst någon av dem än, men Julian Barnes The Sense of an Ending är fortfarande den som lockar mig mest så jag får väl hålla tummarna för den då.

Umberto Eco i Kulturhuset

2011-10-17T15:56:00.003+02:00

Kulturfilosof, historiker, litteraturvetare, professor emeritus i semiotik och självklart författare. Ja, det är en del av det som är Umberto Eco. I onsdags, 12 oktober, satt han i samtal med Johanna Koljonen på Kulturhusets scen och jag satt i publiken och lyssnade så mycket jag orkade. Jag hade tänkt komma med en sammanfattning, men eftersom seminariet spelades in och finns att se så tycker jag nästan att ni ska ta 90 minuter ur er vardag och titta själva. Det är väldigt intressant.

Det som fascinerar mig så mycket är hur så mycket ur vår historia är okänt för oss vanliga dödliga. Vi ser bland annat vad som skrivs i tidningar och böcker och vi ser det som presenteras på nyheterna, men ofta vinklas det hit och dit och det cencureras och bearbetas tills det som är fakta inte längre existerar. Efter det kommer nästa fundering. Vad är fakta? Egentligen? Jag tror inte heller att media någonsin har gett oss hela sanningen. Aldrig. Uns av den, kan jag tro på. Men inte hela. Jag har en tendens att alltid ta det mesta jag ser i media med en skopa salt. Oavsett vilken tidning jag läser.

Jag tror jag lämnade seminariet mer förvirrad än någonsin, jag kände mig aningen omskakad. De två vänner jag mötte upp efteråt bad mig berätta vad Eco sa, men jag visste inte alls vad jag skulle säga. Jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta hans ord. Jag älskar att läsa historiska romaner, men samtidigt är det frustrerande för jag blir sjuk nyfiken på vad som är sant och vad som inte är sant. Säga vad man vill om Dan Browns romaner till exempel, jag har bara läst Da Vinci-koden än så länge, men jag måste erkänna att jag utifrån den har full förståelse för alla som väljer att resa i Robert Langdons fotspår för att ta reda på sanningen bakom alla konspirationer som Brown presenterar för sina stackars läsare. Boken väcker ju nyfikenheten och den väcker skepticismen. Jag läser Begravningsplatsen i Prag just nu och det är väldigt lätt att dras med i den. Eco är otroligt skicklig på att ge liv till en tid jag aldrig upplevt och få mig att känna att den är tillgänglig. Det ska bli väldigt intressant att se hur jag känner efter att jag har läst klart den.

Böckerna som berättar vem jag är

2011-10-14T21:13:00.002+02:00

Bokstävlarna ger en liten hyllning till Bokbabbels tidigare titelenkät, där man besvarar frågar med titlar från sin bokhylla, med sin egna version och jag tänkte att jag skulle ta och ge mitt bidrag också så ni får veta lite mer vem jag är. Listor är kul so here goes nothing.

Hej! Klappa händer små.
Vem är du? Alice i Underlandet.
Hur önskar du att du kunde vara? På väg.
Vad gör du helst en ledig dag? Känn pulsen slå.
Beskriv ditt favoritdjur. En varg söker sin flock.
Hur ser du ut? Typ trettio.
Beskriv ditt humör. Det fattas en tärning.
Vad är viktigast i ditt liv? Den vidunderliga kärlekens historia.
Vad är helt oviktigt för dig? Jaktsäsong.
Beskriv en plats du trivs på. Katedralen vid havet.
Beskriv något du tycker är vackert. Skuggor i skogen.
Vad längtar du efter mest just nu? Blomblad för vinden.
Vad längtar du inte alls efter? En helvetes vinter.

OBS. En glimt i ögat kan vara bra att ha under läsningens gång.

Äntligen dags för Umberto

2011-10-12T09:27:00.000+02:00

Efter en allt annat än festlig vecka på jobbet så muntrar jag upp mig själv med en tripp till hufvudstaden idag. Det är självklart dags för Umberto Eco. Började faktiskt inte läsa Begravningsplatsen i Prag förrän igår, eftersom den inte levererades förrän då, men av det jag har hunnit läsa så måste jag säga att den verkar väldigt intressant. Under mina studier i kulturvetenskap så var han med en del och jag minns att jag redan då var väldigt förtjust i honom. Att lyssna på den här fascinerande mannen ikväll ska bli riktigt kul.

Tips på prequels, bifigursfördjupningar och annat kul

2011-10-11T09:59:00.001+02:00

Charlotte Brontë gav ut Jane Eyre 1847. Lite mer än 100 år senare gav Jean Rhys ut Sargassohavet som berättar sagan om Rochesters fru på vinden. Kan läsas som fristående eller som en prequel.

Jag vill ha tips på fler berättelser som hör ihop på det här viset. Har ni några? Jag har ett gäng exempel redan, men om ni har några favoriter så vill jag gärna få ta del av dem.

Även tips där författaren har vikit av från sin ursprungliga berättelse för att ge djup till en enskild bifigur välkomnas. Som Stephanie Meyers berättelse om Bree Tanner, som vi möter första gången i Meyers Eclipse.

Tre veckor kvar av sommartiden

2011-10-10T09:04:00.000+02:00

Usch, det är grått och trist och regnigt ute. Hösten är verkligen här nu. Jag gillar det inte för det innebär att vinterhalvåret snart är här och det är skit rent ut sagt. Bara mörker och kyla omkring en. Jag har aldrig varit en vintermänniska och jag kommer aldrig att bli det. Vår, sommar och höst för att sedan hoppa på våren direkt igen, det köper jag rakt av. Men vintern! Nej!

Mitt fokus inför vintern får i år lov att bli en stundande resa till värmen för att undvika totaldepression och läsandet av en armé böcker. Så får det bli.

Böcker som flyttar till vita duken under 2012

2011-10-07T10:30:00.001+02:00

Jag vet inte om det har undgått er att jag inte bara älskar litteratur utan även film, men jag kan härmed bekräfta att jag även är en filmfantast. Jag är exempelvis den enda jag känner som tar semester dagen efter Oscarsgalan så att jag kan sitta uppe hela natten och titta i lugn och ro. Bara en sådan sak.

Fler filmer än man tror är baserade på tidigare publicerat material och just nu är jag väldigt nyfiken på vad filmåret 2012 har att erbjuda i form av adaptioner så jag har kollat runt och hittat ett par intressanta produktioner.

Life of Pi (eller Berättelsen om Pi på svenska) av Yann Martel som jag nyligen har läst ska bli film och förväntas komma ut i slutet av 2012. Ang Lee regisserar och med Brokeback Mountain, Crouching Tiger, Hidden Dragon och Hulken i bakfickan så är jag säker på att han kan göra ett bra jobb. När jag läste boken funderade jag mycket på den som film och jag tror att den är väldigt tacksam att göra något mästerligt med.

Ni har säkerligen redan hört att Tolkiens The Hobbit också ska bli film. Peter Jackson kommer naturligtvis inte göra någon besviken. Det är jag säker på. Även den släpps i slutet av 2012.

Alla Stephanie Mayer -fans vet att Breaking Dawn, del 2 kommer i november 2012.

Leo Tolstoys Anna Karenina får återigen liv genom Kiera Knightly. Oklart exakt när dock, men vi säger 2012 så länge tycker jag.

Seth Grahame-Smiths Abraham Lincoln: Vampire Hunter ska också upp på vita duken under 2012. Tim Burton regisserar och allt han rör vid blir guld så jag ser fram emot den.

Hungerspelen av Suzanne Collins går upp på bio i mars 2012. Jennifer Lawrence, som bland annat blev Oscarsnominerad för sin roll i Winter's Bone, spelar Katniss.

Baz Luhrmann ska ta The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald till nya höjder i november 2012 och Leonardi DiCaprio i titelrollen ska hjälpa honom. En film jag är väldigt nyfiken på. Regissören är en favorit och huvudrollen spelas av en grymt underskattad skådis.

Ja, ett par exempel på film att se fram emot under 2012.

Har ni några tips på kommande adaptioner?

Jag går förbi Tranströmer nästan varje dag och han får mig alltid att le

2011-10-06T19:58:00.003+02:00

Leanders

Idag efter jobbet gick jag till Leanders antikvariat och nosade på alla underbara böcker och passade på att fråga ägarinnan om de hade sålt mycket Tomas Tranströmer idag. Ja, vi hade inte så mycket av honom hos oss, sa hon, men det de hade hade de lagt fram imorse och när jag var där var allt slut. En man var in redan tidigt i förmiddags och handlade en bok för han var säker på att Tranströmer skulle vinna, sa hon. Och rätt hade han minsann.

Resten av tiden jag var där spenderade jag i antikvariatets källare som ni kan se en bråkdel av på bilden. Jag skulle kunna vara instängd där i flera dagar utan att lida det minsta. Det finns så otroligt mycket böcker, i hyllorna från går från golv till tak, i backar, i staplar på golvet, i högar på stolar. Överallt. Ett riktigt paradis. Det enda som hindrar mig från att handla hem en massa just nu är det faktum att min lägenhet snart inte pallar fler böcker. Ja, lägenheten är för liten, det är inte jag som har för många böcker som folk gärna påstår.

I korsningen Köpmangatan / Stora gatan

På vägen hem passerad jag tre av Västerås fyra hyllningar till sin före detta invånare och numera Nobelpristagare. 2008 invigdes stenpoesin vars syfte var att skapa en kontrast till dagens kommersiella hets. Fyra av Tranströmers haikudikter, som alltså är kortare dikter av japansk form, röstades fram av västeråsarna efter att skrivarföreningen Arospennorna valde ut tolv alster som sedan ställdes ut på Västerås stadsbibliotek. Poesin ska skapa små andhål och luftrum som ger möjlighet till reflektion i vardagen.

Vasagatan 12, utanför gallerian Centra.

Jag är glad att jag för en gångs skull vet i förväg vem årets Nobelpristagare är och ännu mer nöjd är jag över det faktum att jag faktiskt har läst lite av honom också och tycker om det. Det är riktigt kul. Den här stenpoesin passerar jag dessutom nästan varje dag och när jag ser hans ord som består trots väder och vind så ler jag inombords och blir varm i hjärtat. Jag berörs. Och det är en skön kontrast till den moderna vardagen.

Jag minns när det var nytt, första gången jag såg vad det var. Jag tackade alla gudar jag kunde komma på för att någon där ute uppmärksammade ett djup i ett samhälle vars ytlighet jag allt som oftast vill kräkas av.

I korsningen Vasagatan / Smedjegatan

Återigen. Stor GRATTIS till Tomas Tranströmer för årets Nobelpris i litteratur. Det var väl kanske inte en dag för tidigt kan jag tycka.

Lyran bjuder för övrigt på en mindre samling av Tranströmers dikter så har ni inte läst något av honom råder jag er att snoka runt lite hos henne. Romanska bågar är en av mina favoriter och den hittar ni där.

Femte delen av Absorbera mitt i all Nobelhysteri

2011-10-06T15:27:00.000+02:00

Och mitt i all Nobelhysteri kommer näst sista delen i Sandra Gustafssons Absorbera.

Grattis, Tomas Tranströmer (och som västeråsare är jag stolt som få)!!!

2011-10-06T13:08:00.001+02:00

Så stolt jag blev nu då!

Som svensk!

Som västeråsare!

GRATTIS till Nobelpriset, Tomas Tranströmer!!!!!

Idag lär min hemstad skina som den stoltaste av solar då pristagaren ifråga bott här mellan 1965 och 2000 och staden är smyckad med hans egna stenpoesi!

Nobelpriset i litteratur live

2011-10-06T10:43:00.000+02:00

Så nyfiken, vill att klockan ska slå 13

2011-10-06T09:35:00.000+02:00

Kl. 13.00 är det dags.

Hur nyfikna är ni?

Jag är enormt nyfiken.

Bara för sakens skull.

Del tre och fyra av Absorbera

2011-10-05T08:00:00.002+02:00

Har ju helt glömt att lägga ut de nya delarna av Sandra Gustafssons följetong Absorbera.

Nu är det bara två kvar.

Releasemingel för Smaragdernas bok av John Stephens

2011-10-04T17:27:00.001+02:00

Igår var jag och releaseminglade lite på Teater Brunnsgatan tillsammans med ett gäng andra bokbloggare och annat kul folk. John Stephens, bland annat känd som producent och manusförfattare för Gossip Girl, Gilmore Girls och The OC, har nyligen debuterat med sin ungdomsfantasybok Smaragdernas bok och Linda Skugge och hennes kompani bjöd på en härlig kväll i temat grönt.

Stephens själv var med oss via Skype där han samtalade med Semics marknadschef Alexandra Torstendahl om boken och inspirationen bakom den och de andra två delarna. Smaragdernas bok är nämligen bok nummer ett i en trilogi som heter Trolldomens tre skrifter. Del två kommer ut nästa år vid den här tiden. Tre lyckliga vinnare från Barnens bokklubb fick också chansen att ställa sina frågor till författaren som glatt gav svar på alla deras funderingar. Vilken charmig person han verkar vara, lite busigpojkefullifan-charmig ungefär.

Avslutningsvis steg Dramatenskådisen Ellen Jelinek upp på scenen och läste det första kapitlet ur boken för oss. Nu är jag onekligen nyfiken på resten och därför är det tur att boken fick följa med mig hem igår så att jag kan läsa den.

Pst, Torstendahl nämnde för Stephens att man gärna vill ha hit honom till nästa års bokmässa så med lite tur kanske han kommer.

Alexandra Torstendahl pratar med John.

Hej, John.

Lycklig vinnare från Barnens bokklubb.

Ellen läser högt.

Ett gäng ex av den aktuella boken.

Även David Thunander har tagit bilder från kvällen och dem kan ni se här. Hon som står till vänster i svart klänning på bild nummer 28 är jag. Hon bredvid mig i lilablårosa sjal är min kära vän Maria.

Vem får Nobelpriset i år?

2011-10-03T23:56:00.000+02:00

Nobelpriset i litteratur! Det är ju dags nu igen. Den sjätte oktober (alltså på torsdag) kl. 13.00 får vi veta vem som får det i år.

Vad tror ni?

På Bra Odds har Cormac McCarthy och Javier Marías lägst odds, 1, i skrivande stund medan Liza Marklund (humor) har högst med sina 350.

Jag har sedan länge gett upp det här med spekulationer, det känns lika lönlöst varje gång. Jag har ju alltid fel. Det skulle dock vara kul om den som vinner faktiskt är någon jag känner till och kanske till och med har läst något av. Oddsen på huruvida det lär ske eller ej har jag inte.

Livet börjar på fredag av Ioana Pârvulesca

2011-10-02T21:09:00.002+02:00

Ioana Pârvulescas Livet börjar på fredag är inte en hyllning till den alltid så välkomna helgen, som titeln kanske kan ge sken av. Nej, handlingen tar sin start när läkardottern Iulia Margulis börjar skriva dagbok och under de sista tretton dagarna i 1897 års Bukarest får vi bland annat lära känna springpojken Nicu, doktorsfamiljen Margulis, polisen Costache Boerescu, rikemanssonen Alexandru och Dan Cretu, den ovanlige främlingen som vaknade till liv i snön i skogen utan något som helst minne av sitt förflutna. Som om jag vore på en resa tillsammans med det förflutnas spöke tas jag mellan olika berättare som väver ihop allt till en enda saga och på nyårsaftonen får jag vara med när dessa berättare samlas för att hälsa framtiden välkommen.

Vad som är så bra med boken är att den kan läsas på många olika vis och bär drag från många olika genrer. I förordet nämns exempel som historisk roman, detektivroman eller en fantastisk roman om tidesresor, men man nämner också att boken huvudsakligen inte bör genrebestämmas. Jag håller med. Den är en blandning av så otroligt mycket att det känns löjligt att ens försöka, att det är bäst att bara gilla läget och låta sig svepas med och med det placera boken i den kontext som känns passande för en själv. I början av läsandet störde jag mig på de små detaljerna som känns totalt oviktiga för berättelsen som helhet, men med tiden kände jag att de hörde hemma i texten. I ens vardag händer mycket och ingen dag passerar utan att små oviktiga saker sker. Saker som försvinner lika snabbt som de dyker upp. Ska jag iaktta en vardag så ska jag göra det helt och fullt.

I Rumänien under den här tiden hände också väldigt mycket i samhället och med det nya kom också funderingar om framtiden och det förflutna. Så här var det inte förr. Kommer det här att ske i framtiden? Vad betyder det här? som läsare flyger fram och tillbaka i tiden med dessa funderingar och då och då känner jag mig lite förvirrad, men jag blir engagerad. När de funderar över om människan någonsin kommer att sätta sina fötter på månen vill jag ge dem årtalet för när det sker. Jag vill viska Iulia i örat när hon är som mest frustrerad att den där förbaskade korsetten så får kvinna efter kvinna att lida inte kommer att leva kvar i framtiden. Jag vill berätta för dem om telefonens utveckling. Jag vill bekräfta att Eiffeltornet är Paris och Paris är Eiffeltornet. Den mystiske Dan Cretu är dessutom, utan att göra särskilt mycket alls egentligen, ett stort förvirringsmoment genom hela boken. Han förvirrar inte bara sin omgivning och sig själv utan även mig som läsare. Men det är som jag skrev innan: det är bara att gilla läget. För det är lite så boken ska vara. Och jag gillar det.

Originaltitel: Viata incepe vineri

Ursprungsland: Rumänien

Utgivningsår: 2009

Läst på: Svenska
Översättning: Jeana Jarlsbo
Antal sidor: 284 sidor
Förlag: 2244
ISBN: 978-91-86729-00-4
Köp på: Adlibris eller Bokus

Vill du namnge uppföljaren till Lucy-Anne Holmes 50 sätt att träffa den rätte?

2011-09-29T15:59:00.000+02:00

Jag har tidigare skrivit om Lucy-Anne Holmes 50 sätt att träffa den rätte och nu är det dags för uppföljaren. The (Im)Perfect Girlfriend är den engelska titeln, men förlaget Basil vill nu ha hjälp med den svenska titeln.

Vad tycker du att The (Im)Perfect Girlfriend ska heta på svenska? På Facebook kan du lämna ditt förslag, titta här.

Tyskland är över, nu fokuserar vi på Norden

2011-09-26T10:44:00.000+02:00

Bokmässan är slut för i år och när resan hem igår var ett faktum så kände jag minsann att jag levde. Har haft fyra sjukt intensiva dagar och jag har gjort så mycket och är så nöjd, men jag är så trött så jag knappt vet vad jag heter. Kommer mer om det vid ett lite senare tillfälle, tillsammans med bilder. Måste bara återhämta mig en smula. MS och fyra dagars mässa sätter sina spår.

Nästa år ligger Norden i fokus för mässan. 27-30 september öppnas dörrarna igen för oss bokälskare.

Bokmässan - dag 1

2011-09-22T22:09:00.003+02:00

Jaha, så var bokmässans först dag härmed avklarad för min del. Kom ner vid elva och gick mest runt och andades in atmosfären och myste runt bland alla montrar. Ganska snart förstod jag att jag måste behärska mig i mitt bokhandlande. Åtminstone till slutet av dagen. Inte kul att släpa på massor av böcker i flera flera timmar.

Vid tolv hamnade jag till sist på mitt första seminarium. Vardagens magi hette det och Maud Mangold, Mårten Melin och Ingelin Angerborn pratade om den magiska realismen i deras böcker som främst riktar sig till barn i åldersgruppen 9-12 år. Det var oerhört intressant att lyssna till författarnas tankar i det här ämnet eftersom jag själv anser att det finns mer magi i vår vardag än vad större delen av den vuxna befolkningen någonsin skulle anse. Även Angerborn nämnde att mycket av hennes inspiration också kommer från det magiska i vår vardag. Det pratades en hel del om hur vuxna gärna lägger in symboler i många magiskt realistiska böcker och väljer att övertolka, men kanske är det så att Bosse faktiskt resten till Landet i fjärran, han dog inte, inte heller dagdrömde han. Ett barn har lättare att ta texten för vad den är, även om deras logiska tänkande gör att man som författare måste tänka lite extra för att inte bli ifrågasatt där istället.

Efter lite lallande runt bland montrar så var jag på plats för seminarium igen vid två, Bra och dåliga böcker, och då skulle det diskuteras litteraturkritik. Nej, där blev jag mest irriterad. Som bokbloggare och del av en stor grupp som många läsare vänder sig till så kan man ju tycka att de åtminstone borde ha sagt åtminstone ett ord om den typen av media. Men icke. Och för att citera: Vem har skrivit? Ska jag bry mig om det här? Vad är det att säga? Förtjänar inte en bok intresse om inte "rätt" person har skrivit recensionen? Och skapas inte en mer nyanserad bild om många olika personer skriver om boken? Borde vi inte komplettera varandra istället för att se ner på varandra? Det kan jag tycka, men vad vet jag? Jag är ju bara en bokbloggare.

Fick även lyxen att träffa lite fler bokbloggare idag också. Vi har ett eget rum under mässan där vi kan sitta och skriva och umgås och där träffade jag bland annat en Pockethexa, Calliope, Enligt O och Lyran utöver En bokcirkel för alla, Breakfast Book Club och Bokmania (se länkar till höger på bloggen, orkar inte klistra in alla just nu). Vid halv fyra gick jag ner på golvet igen och hamnade av en ren lyckträff mitt emot Don Rosa som signerade Kalle Anka-böcker. Disney-fantast som jag är så blev jag självklart exalterad och fick mig en bok undertecknad. Sedan vidare till Akademibokhandelns Unga Scen, Barnens torg där jag lyssnade på när Lina Forss pratade om sin bok Kär i kärleken. Passade på att heja lite snabbt på henne och rusade vidare till det tredje seminariet för dagen. Sigrid Combüchen och Ioana Pârvulesca pratade om tidsperspektivet i sina respektive böcker, Två resenärer i tiden. Vid seminariets slut var jag ganska trött också så därför tyckte jag att det var en lysande idé att även gå på seminarium vid fem där det diskuterades blyga flickor i dagens barn- och ungdomsböcker, Pippi och Lisbeth Salander - men vad hände med den blyga flickan?. Ann Caroline Håkans, Maja Hjertzell och Emma Adbåge pratade blyghet utifrån egna erfarenheter och menar att dagens vuxna måste lära sig att lyssna mer på de tystare barnen istället för att direkt stämpla dem som blyga. Kanske väljer de att inte prata hellre än att de inte törs prata?

Kvart i sex var det dags för lunch. Ja, för det glömmer jag bort att jag bör äta när jag är helt uppe i mässan. Just ja, köpte David Nicholls En dag i Excess-form också. Får se vad jag tycker om att läsa på det sättet. Boken är i alla fall liten och söt och behändig.

Nu är jag helt slut, så nu ska jag dricka ett glas vin med kusin och hennes karl och sedan är det dags för mig att slockna. Imorgon är en stor dag. Mario Vargas Llosa, Jonathan Franzen, Nina Hagen. Ja, bara ett litet urval av morgondagens litteraturfrosseri.

Fick för övrigt veta att jag missade Lennart Hellsing idag också. Det gjorde mig lite missnöjd.

Nu ÄR bokmässan live på bloggen

2011-09-22T10:36:00.000+02:00

Nu fungerar livesändningarna på bloggen så för er som inte kan komma ner till Göteborg så finns en del av mässan att uppleva här.

Själv ska jag snart pallra mig ner och idag kan ni hitta mig på något av följande ställen utöver det stora mässgolvet.

Kl 12.00 - Vardagens magi (seminarium i K1)

Kl 13.00 - Den motsägelsefulle påven (seminarium i K3)

Kl 13.00 - Skuld, skam och bot (seminarium i V-hallen)

Kl 14.00 - Mot det obönhörliga (seminarium i J1)

Kl 14.00 - Bra och dåliga böcker (seminarium i K3)

Kl 14.00 - Med barnen i fokus (seminarium i K2)

Kl 15.00 - Två resenärer i tiden (seminarium i K3)

Kl 17.00 - Pippi och Lisbeth Salander - vad hände med den blyga flickan? (seminarium i K2)

Och nej, forskningen har inte gått framåt och jag kan tyvärr inte klona mig, men för de seminarier som går under samma tid så har jag inte riktigt bestämt mig för vilket jag kommer att gå på än.

Jag tänkte även att jag skulle ta och dyka upp vid Unga Scen på Barnens torg vid kl 15.30 då härliga Lina Forss kommer att prata.

Bokmässan - here I come!

2011-09-21T15:31:00.002+02:00

Dags att sätta mig på tåget till Göteborg då. Jag är ruggigt taggad!

Ses på Bokmässan!!

Bokmässan - nu live hos It's a literary thing

2011-09-20T19:39:00.001+02:00

Nu har jag lagt upp Utbildningsradions bokmässesändningar här på bloggen. Om ni inte har memorerat schemat för vad som kommer att visas och när så hittar ni det här eller i högerspalten precis ovanför livefönstret.

Skulle något mot förmodan krångla så att ni inte kan se alla seminarier hos mig så kan ni även titta på dem här.

Herta verkar inte funka för mig alls

2011-09-19T19:07:00.000+02:00

Jag lägger ner Herta Müller en gång till. Vet inte vad det är, men jag har försökt läsa hennes böcker två gånger nu och varje gång så slutar det med att jag läser någon annan istället.

Nu byter jag ut henne mot Ioana Pârvulescas Livet börjar på fredag istället.

Klappa händer små av Dan Rhodes

2011-09-19T18:14:00.002+02:00

I en liten tysk småstad ligger ett anspråkslöst museum vars syfte är att återuppliva livsgnistan hos dem som förlorat den. Det är ett anti-självmordsmuseum. Inte helt planerat är det faktum att människor istället använder utställningarna som inspiration och smyger sig fram ur skuggorna efter stängning för att möta sina öden. Den enes död är den andres bröd. En gammal man med grå fingrar äter spindlar och en läkare bär på en hemlighet så vidrig att den får hans hund Hans att kräkas. Vid solnedgången i en annan del av världen lyssnar ortsborna till en sorgsen bagares valthornsmusik samtidigt som det vackraste paret någonsin skådats försvinner in i varandras armar och förförs av kyssar så perfekta att självaste Romeo och Julia skulle överväga äktenskapsrådgivning.

Jag har sagt det förut och det känns ju ganska passande att säga det igen nu: Klappa händer små får mig att klappa mina händer små! Bröderna Grimm möter Tim Burton, säger baksidan. Med tre av mina absolut favoriter som jämförelse så borde det vara otroligt svårt att misslyckas. Dan Rhodes kan dock sova lungt för hans Klappa händer små är så hårresande fenomenal att jag inte riktigt ville att den skulle ta slut. De båda parallellberättelserna är så skickligt skrivna att jag fastnar i dess nu utan att ens fundera på hur de kanske slutar. Oftast så är spekulationer i princip oundvikliga för min del, men nu hade jag inget intresse av det utan ville mest bara fängslas av det jag läste just då. Karaktärerna är dessutom riktigt bisarra, makabra och hysteriskt roliga. Finns nog ingen av dem som inte får mig att dra på mungiporna.

Många av de ämnen som Rhodes leker med är tabulagda i vårt samhälle, men han beskriver dem på ett vis som gör att de känns vardagliga och nästan helt normala. Den nattsvarta komedin i hans beskrivningar får mig att skratta rätt ut samtidigt som den får mig att fundera på om jag kanske borde ifrågasätta mina medmänniskor, de som ser så normala ut. Ingen kan någonsin veta vad som gömmer sig under ytan. Hur många gånger har inte grannarna till bestaliska mördare och sinnesjuka barnarövare chockat beskrivit för random blaska hur normala och trevliga dessa brottslingar verkade vara? Hur är det med min granne på hörnet? Och jag har förvånadsvärt få spindlar hos mig, äter någon upp dem kanske? Nej, skämt åsido, Rhodes groteska men fantastiska värld är en sådan jag gärna återkommer till. På samma sätt som jag gärna beblandar mig med Burton och bröderna Grimm om och om igen.

Björn Öberg ska också ha en eloge för det klockrena omslaget och de få illustrationer som boken har att erbjuda. Främst omslaget får mig att klappa händer små.

Originaltitel: Little Hands Clapping

Ursprungsland: Storbritannien

Utgivningsår: 2010
Läst på: Svenska
Översättning: Helen Ljungmark
Antal sidor: 224 sidor
ISBN: 978-91-978-7873-9
Förlag: Basil

Bokmässan streamas direkt på bloggen

2011-09-17T12:04:00.001+02:00

Under bokmässan så kommer ni ha möjligheten att lyssna till Utbildningsradions livestreaming direkt från Göteborg här på bloggen. Hur festligt som helst. Programmet ser ut som följer i dagsläget, men vissa ändringar kan självklart förekomma.

TORSDAG:

· Tor 09.30-09.45: Handen och hjärna

Göran Lundberg, professor i handkirurgi, Lunds universitet.

· Tor 09.50-10.05: Sociala relationer på jobbet

Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap, Gbg universitet.

· Tor 10.15-10.30: Konst kan ge bättre chefer

Töres Theorell, prof.emeritus i psykologi, Stressinstitutet i Sthlm.

· Tor 10.40-10.55: Gammal är äldst?

Professor Joakim Palme och Hanaholmens Gunvor Kronman samtalar under ledning av Kai Jaskari.

· Tor 11.05-11.20: Skogens läkande kraft

Ann Dolling, forskare och universitetslektor, SLU.

· Tor 11.30-11.45: Från fabler till manga

Ann Borglind,lektor och Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap.

· Tor 11.50-12.00: Barnen & böckerna

Joacim Hansson, professor, Angela Zetterlund, fil. dr och Sara Ahlryd, fil. mag, samtliga vid Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet.

· Tor 13.00-13.15: Nya arkeologiska berättelser

Jonathan Lindström, arkeolog och Maja Hagerman, historiker och vetenskapsjournalist.

· Tor 13.25-13.40: Korruption som samhällsproblem

Bo Rothstein, professor.

· Tor 14.15-14.30: Vad är en bok?

Rasmus Fleischer, doktorand och Pelle Snickars, forskningschef.

· Tor 14.40-14.55: Klassrummens många språk

Bengt Linnér, professor em svenska, Malmö högskola och Katarina Lundin docent i svenska från Malmö högskola.

· Tor 15.05-15.35: Antiplugg-killar och rosa pedagogik

Pedagogikforskarna Mia Heikkilä, Kajsa Ohrlander, Ann-Sofie Holm och Anne-Sofie Kalat.

· Tor 15.45-16.00: Självkänsla-myter och forskningsresultat

Magnus Lindwall, docent i psykologi, Götborgs universitet.

· Tor 16.35-16.50: Kan vi plugga oss ur klimatkrisen?

Bengt Kasemo, professor i tillämpad fysik.

· Tor 17.00-17.15: Arktis i det nordiska rummet

Sverker Sörlin, professor och Dan Avango, forskare teknikhistoria KTH.

· Tor 17.25-17.40: Var med och bestäm över kulturen

Projektledare Molly Ränge och journalisten Martin Aagard samtalar. Moderator: Lars Wärngård.

FREDAG:

· Fre 10.00-10.45: Från fantasi till fantasy

Sara Bergmark Elfgren, Jo Salmson och Martin Widmark, författare, i samtal med Lotta Olsson, journalist.

· Fre 11.00-11.45: Rasister på frammarsch

Om högerrörelser i Tyskland och Sverige. Med Lisa Bjurwald, journalist och författare, Thomas Steinfeld, författare. Moderator Carl Tham, ABF.

· Fre 12.00-12.45: Boken som murbräcka

KG Hammar, Ulf Stark och Anna Höglund. Moderator: Agneta Edwards, litteraturpedagog och -kritiker.

· Fre 14.00-14.45: Kolonialismens rätta ansikte

Nobelpristagaren Vargas Llosa om sin roman Keltens dröm Mario Vargas Llosa och Ola Larsmo, ordf Svenska PEN.

· Fre 15.00-15.45: Yes we can?

Obama som president med Sören Sommelius, journalist och Tariq Ali, författare.

· Fre 16.00-16.45: Lika verklig som livet

Jonathan Franzen, författare, i samtal med Stefan Eklund, chefred Borås tidning.

· Fre 17.00-17.45: Nina Hagens bekännelser

Nina Hagen, rocksångerska, moderator Gabriel Byström, kulturchef Göteborgs-Posten.

LÖRDAG:

· Lör 10.00-10.45: Mellan ytspaning och djupdykning

Kattis Ahlström och Tomas Sjödin, författare och pastor. Moderator: Magnus Sundell, journalist.

· Lör 11.00-11.45: Så blir du författare

Camilla Läckberg, civilekonom och deckardrottning i samtal med litteraturvetaren Amanda Hellberg. Moderator Maria Neij, litteraturkritiker.

· Lör 12.00-12.45: Ögonblick som förändrar livet

Annika Östberg och Tom Alandh samtalar.

· Lör 14.00-14.45: Är kulturlivet bara ett spel?

Nobelpristagaren Vargas Llosa om kulturens plats i dagens samhälle. Mario Vargas Llosa samtalar med Inger Enkvist, professor i spansk litteratur. Samtalsledare Joan Álvarez Valencia, Instituto Cervantes.

· Lör 15.00-15.45: Kampen går vidare

Karl Ove Knausgård, forfattare, i samtal med Aris Fioretos, författare.

· Lör 16.00-16.45: Ett annat hemma

Carolina Lindberg, handledare o utbildare autismspektrum, Monica Westerberg, handledare familjehemsenhet, Kikki Danielsson, artist. Moderator Anna Kakuli, journalist.

SÖNDAG:

· Sön 11.00-11.45: The Times They Are a-Changin'

Håkan Lahger och Plura från Eldkvarn, radiojournalisten Mia Gerdin och Maja Gödicke, artist. Johan Lindqvist, musikjournalist, är moderator.

· Sön 12.00-12.45: Minnet överger inte sanningen

Herta Müller, Nobelpristagare samtalar med akademiledamoten Anders Olsson.

· Sön 14.00-14.45: Jag lever för dom ögonblicken

Rikard Wolff i samtal med Andreas Ekström, journalist.

· Sön 15.00-15.45: Två svenska världsregissörer

Troell och Widerberg - Kurt Mälarstedt och Mårten Blomqvist, författare. Moderator Camilla Larsson, journalist och filmkritiker

Grand mal av Linda Boström Knausgård

2011-09-17T05:00:00.000+02:00

Grand mal är Linda Boström Knausgårds första prosabok, en novellsamling med tjugo korta berättelser:

Önskan

Vitbjörn Kung Valemon

Våreld

I oljerockarnas land

Antonias drömmar

Osett landskap

Öde

Buenos Aires

Under tiden

Berättelsen om fågeln

Min bror

Universum

Babyalarmet

Kaprun

I den andra byn

Den som väntar

Skogis

Politiken

Grand mal

Den du fruktar

Det som gjorde mig intresserad av boken från början är de första korta meningarna: Jag har en önskan. Den är oerhörd. Men jag vill att du ska lyssna till den. Jag vill att du ska ge mig det jag ber om. Jag kände mig ombedd att läsa boken. Mycket skickligt. När sista sidan var färdigläst ville jag gråta. Varje novell är emotionell. Rädsla. Längtan. Skräck. Lycka. Förväntan. Ilska. I en salig blandning dessutom. I vardagliga stunder då väldigt många människor underminerar sina kortvariga funderingar och känslor. I princip varje novell startar ett smärre uppror i mitt inre eftersom känslan jag oftast har i början sällan är densamma som jag känner i slutet. Alla ord borrar sig in i min själ och skakar om så att jag känner mig yr i huvudet. Förvirrad. Boken är en verklighetens bitchslap! Och jag tycker om den även fast den får mig att känna mig så otroligt maktlös. För maktlös är precis vad man är i livet. Vi kanske tror att vi har allt under kontroll, men faktum är att livet kan skaka om en när man minst anar det och det finns inget man kan göra åt saken.

Boken som helhet är en enda lång förvirrande känslostorm. För er som inte vet så är grand mal en form av epileptiskt anfall. Wikipedia bjuder på följande beskrivning: De börjar med att personen blir stel i hela kroppen. Anfallet är i sig inte skadligt men det finns risk för skador vid fallet. Efteråt är patienten ofta trött eller förvirrad. Ja, om det var på det här sättet som Boström Knausgård ville påverka läsaren så måste jag att hon har gjort ett relativt bra jobb. Stel i kroppen? Nja, inte krampade jag när jag läste boken, men ett par noveller in så förstod jag att jag aldrig kunde veta vad som skulle komma och kanske var det förväntningarna som gjorde att jag spände mig inför fortsättningen. Skador i fallet? Ja, kanske inte skador då, men i alla fall en beröring och kanske också en förändring i ens inre. Till det negativa eller postiva kan jag inte förutspå, det beror väl helt på individen som läser boken. Trött eller förvirrad? Check! Jag har kommit på mig själv flera gånger med att skaka häftigt på huvudet sedan jag lade ner boken. Som för att skaka allt på plats igen.

Mina favoritnoveller i boken är Vitbjörn Kung Valemon, Osett landskap, Under tiden och Politiken. Av personliga själ naturligtvis. För nej, jag tror inte att alla kommer att bli berörda av boken som jag blev. Vissa kommer säkerligen inte att bli berörda alls eller ens förstå vad boken vill säga. Och det är okej, för boken är inte mainstream även om den sätter läsaren i många vardagliga situationer och sätter ord på väldigt vanliga känslor. Boken är väldigt speciell. För mig är det en positiv sak. För andra är det en negativ sak.

Sist men inte minst: Omslaget. Galet snyggt!

Originaltitel: Grand mal

Ursprungsland: Sverige

Utgivningsår: 2011
Läst på: Svenska
Översättning: -

Antal sidor: 106 sidor
ISBN: 978-91-86629-17-5

Förlag: Modernista

A time to kill

2011-09-16T22:07:00.001+02:00

Det är väldigt länge sedan som jag såg filmatiseringen av John Grishams Juryn, men igår tänkte jag på den för första gången på flera år och beslutade mig för att jag skulle se den snart igen.

Snart blev tidigare än vad jag trodde för kl. 22.01 idag råkade jag av en tillfällighet kolla på TV-tablån och vad började kl. 22.00 om inte just denna film. Det blir till att titta på den och äcklas av de vidrigheter som kallas rasism. Låter kanske idiotiskt att titta på en film som gör mig förbannad bortom alla förbannades gränser, men Samuel L Jackson är rasande bra i sin roll som den våldtagna och misshandlade flickans pappa som tar rättvisan i egna händer när gärningsmännen kan gå fria. Berättelsen är dessutom en viktig sådan med ett budskap vi alla bör ta till oss.

Skål och grattis, 2244

2011-09-16T21:16:00.001+02:00

Igår var jag på Rumänska Kulturinstitutet för att fira in förlaget 2244 ordentligt. Härlig kväll med musik, skratt, intressanta människor och bevis återigen om att världen är liten. Förresten. För er som undrar varför förlaget heter som det heter så kan jag nu berätta att 2244 står för antalet metrar som utgör Svarta havets djup, loggans form är även havets form och färgerna runt representerar de länder runt havet från vilka förlaget ska ge ut litteratur; Georgien, Ryssland, Turkiet, Ukraina, Rumänien och Bulgarien.

Jag fick dessutom äran att träffa ett gäng bokbloggare, varav några var sådana jag inte tidigare träffat. Bland andra Carina (Bokbiten), Ann-Sofie (Breakfast Book Club), Ivana (Bokmania), Karin (En bokcirkel för alla), Eva (Boktokig) och Gunilla (den Ståhliga halvan av bokhandeln Fritz&Ståhl) ska ha tack som utgjorde ett fenomenalt sällskap. Och till er som ska till mässan nästa vecka (kan fortfarande inte fatta att det var ett år sedan jag gick runt på min första mässa och kände mig minst i hela världen), vi ses då!

Vad gäller den lilla världen som jag nämnde ovan så visade det sig att Gunilla som kändes så bekant för mig tidigare har jobbat inom den koncern jag arbetar hos nu. Koncernen är stor, men tydligen har hon även varit uppe på mitt kontor och suttit med en av mina närmaste kollegor under en dag. Inte konstigt att hon kändes bekant då. Varje gång det bevisas så måste jag ruska lite lätt på huvudet och tänka: att världen är så liten ändå! Det är fascinerande.

Eftersom jag har oflytet att bo i Västerås och inte Stockholm så var jag tvungen att dra alldeles för tidigt för att hinna med tåget hem igen.

Tack, 2244, för en kul kväll!

It's a literary thing på Facebook

2011-09-16T10:59:00.001+02:00

Jag finns numera även på Facebook och inte helt otippat så bör ni söka på just It's a literary thing för att hitta mig.

Kom gärna in och säg hej.

Och berätta gärna för mig hur F*N man gör för att lägga ut Gilla-knappslänken från FB här på bloggen. Jag försökte igår, men det gick käpprätt åt pipsvängen och sedan förlorade jag tålamodet (som jag oftast gör när html och liknande jäklas med mig) och somnade istället.

Del två av Absorbera

2011-09-16T10:43:00.000+02:00

Ni följer väl Sandra Gustafssons följetong Absorbera som jag har berättat om tidigare?

Del två finns att läsa här.

Niceville är bra skit

2011-09-14T21:12:00.001+02:00

Ni som har läst Kathryn Stocketts Niceville vet att den är helt fantastisk. Bra skit, skulle man kunna säga om man vill vara intern. Jag har inte läst den ännu, hade inte möjligheten att lägga ner hela mitt liv för att få det gjort innan ikväll tyvärr, men jag har i alla fall sett filmen nu. Det var länge sedan jag satt i en biosalong där ett unisont snyftande varvades med hjärtligt gapskratt och jag är glad att filmen gav mig den upplevelsen. Jag behövde det.

Vill inte säga mer än så, utan att jag tycker att ni ska gå och se den när ni får chansen. Ni lär inte ångra er.

Niceville till mig imorgon

2011-09-13T12:05:00.002+02:00

Underbart. Fick nyss veta att jag ska få gå och se Niceville imorgon kväll. Jag köpte ju boken för ett tag sedan och sa till mig själv att inte se filmen innan den var utläst, men jag verkar inte lyssna på mig själv.

Eller så får jag turboläsa alla 479 sidorna innan imorgon kl 18. Ska bara lägga ner all form av liv innan dess....

Chocken lamslog mig

2011-09-13T08:42:00.000+02:00

Idag när jag vaknade här hemma i Västerås så var det inte strålande sol och 30 grader varmt ute, jag hade ingen sandstrand utanför mitt fönster och ingen kom med festliga paraplydrinkar till mig.

Jag vet, jag är lika chockad som ni är...

Annars så var min syster över till mig igår kväll med hemleverans av egengjorda muffins. Inte äckligt någonstans. Hon pluggar till lärare och sitter den här terminen och brottas med litteraturvetenskapen. Så avundsjuk jag blev på henne. Jag saknar verkligen att plugga. Att få försvinna in i alla böcker och få lära mig saker. Eftersom jag hade samma huvudbok som hon har när jag läste (Litteraturens historia i världen av Olsson och Algulin) så var jag tvungen att plocka fram den imorse och bläddra igenom den en smula (..jag glömde nästan att gå till jobbet..) och jag insåg än en gång hur mycket jag älskar litteraturens värld. Jag drog med fingret över färgglatt markerade och för mig viktiga rader (vilka var en hel del) och det är sanslöst för mig att tänka på att hur mycket jag än läser så finns det alltid mer att lära. Aldrig någonsin är jag, eller någon annan heller för den delen, fullärd. Det är både kittlande och frustrerande.

Då har jag lärt mig något nytt idag också då

2011-09-12T13:56:00.000+02:00

Det här visste jag inte. Att bland annat Kitty-böckerna som jag ägnade en del av min uppväxt till att läsa faktiskt inte är skrivna av en författare som heter Carolyn Keene utan att det namnet bara en pseudonym. År 1906 grundade Edward Stratemayer Stratemeyersyndikatet vilket bestod av en rad amerikanska författare som ägnade sig helt åt att skriva ungdomsböcker i långserier. Carolyn Keene är en av de pseudonymer som gruppen använde sig av.

Den första boken om Kitty kom 1930 och av de trettio första böckerna som släpptes så var Mildred Wirt Benson författare till tjugotre av dem.

Jag behöver er hjälp!!

2011-09-09T11:59:00.000+02:00

Jag letar efter fotoböcker! Alltså inte böcker OM själva fotokonsten i sig utan böcker med främst fina fotografier i tagna av duktiga fotografer. Ungefär som den här. Jag googlade, men fick bara upp en armé länkar till sidor där man kan göra fotoböcker av sina egna bilder och det är inte riktigt vad jag söker i dagsläget och jag blev slö och orkade inte leta mer.

Så jag frågar er istället. Har ni några bra tips på favoritfotografer eller bra fotoböcker??

Tänka först, sedan prata?

2011-09-09T09:19:00.001+02:00

Hört bland kollegorna:

- Vem var Jack the Ripper?

- Att inte veta vem Jack the Ripper var är ju ungefär som att inte veta vem Snorre Sturlasson är!

- Vet du vem Snorre Sturlasson var då?

- ................

Vet ni vem Snorre var? Om inte, så kan ni bli Wikipedia-smarta här. Läste lite av honom på gymnasiet och när jag läste litteraturvetenskap, men det var ju ett litet tag sedan nu.

Absorberad av Absorbera

2011-09-08T22:19:00.000+02:00

Ja, det var ju värst vad mitt ord vägde tungt då. Att säga att jag ska vänta tills alla delarna av Absorbera finns på Sandra Gustafssons hemsida var ju att brutalljuga tydligen, för nu sitter jag här och har läst del ett och tycker att den är så spännande skriven att jag önskar att jag hade del två (och tre och fyra och fem och sex...) också. Därav min frustration vid följetongsläsning. Jag blir FÖR nyfiken.

Det krävs en hel del list för att komma undan med att släppa en roman på det här viset. Det är lätt att gå in på en annan hemsida och göra något annat om man inte finner läsningen fängslande så därför måste man som författare hela tiden trigga läsarens fantasi och lämna denne med att vilja ha mer. Jag vill ha mer!

Måste minnas årsdagen

2011-09-08T11:51:00.000+02:00

Oj, den 3 november fyller lilla bloggen ett helt år. Det måste jag komma ihåg att fira en smula.

Absorbera som följetong

2011-09-08T11:37:00.000+02:00

Sandra Gustafsson har släppt sin nya roman Absorbera i dagarna och vad som är speciellt med den är att den kommer bitvis som en följetong på enbart hennes hemsida. En gång i veckan i sex veckor släpps en ny del och den första delen finns att läsa nu. Skulle man vilja ha den som PDF-fil så går det också jättebra.

Jag gillar själva idén med att släppa en roman bit för bit på det här viset och jag tror att många kan komma att gilla det, men personligen så föredrar jag nog att ha hela berättelsen framför mig på en gång så att jag kan läsa tills jag inte orkar läsa mer. En bit här och en bit där skulle troligtvis mest göra mig frustrerad. Jag får helt enkelt vänta tills alla delarna finns att läsa och plöja igenom dem då.

Har inte läst något av Gustafsson innan, men har haft Maskrosungen i bakhuvudet ett tag, då folk har pratat om den en del. Dock känner jag mig ganska mätt på alla Pojken som kallades Det-berättelser som cirkulerar där ute just nu så risken finns att den får vänta ett tag.

Bastarden från Istanbul av Elif Shafak

2011-09-08T08:00:00.254+02:00

Under hösten 2010 såg ett nytt intressant förlag dagens ljus och jag pratar om naturligtvis om 2244, som är en del av Bonnierförlagen. Deras fokus är helt riktat mot länder som Rumänien, Bulgarien, Turkiet, Ryssland, Ukraina och Georgien och med ungefär 8-10 nya titlar om året så kommer de att locka oss svenskar med det allra bästa som ovanstående Svarta havsländer har att erbjuda.

2244s första bok är Elif Shafaks Bastarden från Istanbul. Shafak är född 1971 och är idag Turkiets mest säljande kvinnliga författare. Boken är översatt till tjugo språk och nu är det alltså Sveriges tur att få bli mesmeriserade (vet inte om det är ett ord på svenska, men det borde vara det om inte annat).

Bastarden från Istanbul handlar om 19-åriga Asya Kazancı, den yngsta av familjens kvinnor som alla bor under samma tak i Istanbul. De flesta av familjens män har dött i förtid och den enda som fortfarande är i livet är Asyas morbror som sedan tjugo år tillbaka bor i USA med sin amerikanska fru och hennes armenisk-amerikanska dotter Armanoush. Asya har vuxit upp utan att någonsin veta vem hennes pappa är och i sin jakt på en egen identitet är hon vild, fylld av åsikter som hon med styrka och mod framför och över allt annat tar hon sig genom livet med huvudet högt trots att skällsordet bastard härjar som ett svart moln kring henne. När Armanoush, som är jämngammal med Asya, kommer för att bo hos de turkiska kvinnorna, gör hon det mycket för att lära känna sig själv och sitt eget armeniska ursprung, men tiden där blir en sådan som vänder upp och ner på mycket i båda tonåringarnas liv.

Boken är inte bara en gripande familjeberättelse där varje karaktär är unik, färgsprakande och inte minst fängslande. Den är även en historiebok som åtminstone har lärt mig en hel del om turkarnas och armeniernas historia som jag inte hade en aning om innan. Mellan 1915 och 1923 i det som då kallades för Osmanska riket, idag Turkiet, pågick folkmord på bland annat armenier som dåtidens så kallade ungturkiska rörelse ansågs vara ansvariga för. Två miljoner armenier kan ha mördats under den här tiden och än idag är det här ämnet otroligt tabubelagt i Turkiet, då man inte vill förknippas med Osmanska rikets blodiga historia. Så sent som 2010 valde svenska riksdagen att erkänna folkmordet och att förnekandet från Turkiets sida har lett till ilska hos många nationer råder det inga tvivel om. Shafak ska ha många tummar upp för att hon väljer att skriva så naket och brutalt ärligt om något så känsligt och att hon i sitt sätt att skriva inte bara visar oss det som varit utan också ställer det i kontrast till dagens Turkiet. I samband med den här boken blev Shafak stämd med motiveringen att hon ska ha "kränkt den turkiska identiteten". Att förneka två miljoner armeniers mord är lika mycket vansinne för mig som att inte erkänna utrotningen av sex miljoner judar, men vad som är mest vansinnigt är att folkmord ens får utrymme att existera någonsin. Det gör mig så otroligt ledsen och illamående, men tyvärr så är ju inte världen rosa och fluffig som man kanske vill inbilla sig ibland. När två vilsna tonårstjejer från två olika delar av världen möts och tvingas stå på varsin sida om en osynlig barriär någon annan har byggt så ger Shafak dem en gemenskap och en kärlek sinsemellan som är så viktig att uppmärksamma i dagens samhälle. Vi kommer att fortsätta uppleva orättvisor, krig och folkmord även i vår tid och det är då som det är som viktigast att minnas att i grund och botten är vi alla människor med samma behov och önskningar och att samarbete är viktigt snarare än vi och dem.

Utöver Shafaks gripande berättelse är uppbyggnaden av boken väldigt intressant. Alla kapitel utom två bär namn efter en ingrediens som ingår i efterrätten ashure som det talas om i boken. De kapitel med andra namn är två väldigt viktiga kapitel i boken, som speglar legenden bakom efterrätten på ett väldigt träffsäkert sätt.

...I dagar i sträck satt de i arken och det fanns bara vatten så långt ögat nådde. Snart började de få ont om mat. De hade inte så att det räckte till att laga en måltid. Då befallde Noa: 'Kom hit med det ni har.' Så djuren och människorna av olika trosriktningar, insekterna och fåglarna, ja, allihop kom med det lilla de hade kvar. De blandade ihop alla ingredienserna och därmed hade de lagat en stor gryta ashure.

Jag är glad att 2244 har valt att inrikta sig på en del av vår litterära värld som inte alltför ofta når oss. Jag vill ha mer litteratur av den här sorten, från alla delar av världen, inte bara den delen som ligger kring Svarta havet. Jag vet med säkerhet att jag kommer att följa 2244 och deras framfart med stort intresse.

Originaltitel: The Bastard of Istanbul

Ursprungsland: Turkiet

Utgivningsår: 2011